82 miljöer som snart är borta

Thomas Fång som driver organisationen Kulturarvet ej till salu, K-ETS, har sammanställt en viktig och obehaglig lista på 82 miljöer; groteska nybyggda hus som påverkar bilden av staden, och gamla som är hotade av rivning eller kraftig förvanskning. 82 miljöer, bara i Stockholm, bara just nu. Och det nya som byggs är i de allra flesta hus mycket illa anpassat till omgivningen. Vad händer med vår stad? Är det rimligt att riva och exploatera i den här utsträckningen? Får allt rivas i tillväxtens namn? Är det ett nytt Klara som rivs, medan vi tänker på annat? Läs listan och fundera. Och tack för att ni håller koll på alla vansinniga rivningar!

1. Nya Slussen. Slussen som invigdes 1935 rivs. Och med det bl.a. Kolingsborg och den sinnrika klöverbladskonstruktionen. I dess ställe bl.a. bred trafikled, stora huskroppar framför KF-huset och Glashuset och fler byggnader som skymmer dagens siktlinjer mot bl.a. Gamla Stan, Södermalm och Saltsjön.
2. Blasieholmen/Nobelcenter. Bl.a. rivning av Tullhuset från 1876-talet och hamnmagasinen.
3. Stockholm Waterfront. Groteskt nybygge som dominerar vyn mot Stadshuset.
4. Delphinarium. Utbyggnaden av Asplunds bibliotek. Bl.a. rivning av de tre annexen och stort ingrepp i Observatorielunden.
5. Gasklocka 3 i Hjorthagen. Rivning
6. Liljevalchs. Ytterst apart tillbyggnation ritad av Wingårdh planeras.

LIljevalchs planerade utbyggnad beskrivs som "ett konstverk i sig". Nja, säger vi.


7. Norra station. 1920-tal. Rivning utförd i två etapper, den sista 2014. Klockhuset revs på initiativ av Regina Kevius och i strid med fullmäktigebeslut.
8. Tobaksmonopolet, grönklassat, park utplånad, byggnad av Tengroth planeras rivas, uppförande av höghus bl.a.
9. Astoriahuset, kvarteret Riddaren. Länsförsäkringsbolag har ansökt om rivningslov av gårdshus 1880-talet och väl synligt från Nybrogatan
10. Basaren. 1931. Grönklassad. Hantverkargatan. Innerstadens enda kvarvarande byggnad i sitt slag. Rivning.

Enda kvarvarande basarbyggnaden i Stockholm. Riven...

... och snart ersatt med denna smått groteska byggnad.


11. Karl Staaffs park. Birger Jarlsgatan. Utplåning till förmån för höghus.
12. Årstafältet. Bostäder.
13. Hammarbyskogen. Bostäder.
14. Skola invid sjön Trekanten i Liljeholmen.
15. Cirkus/Nationalstadsparken. Utbyggnaden. Kraftig förvanskning.
16. Lindgården/Nationalstadsparken. Rivet.

Kunde inte Lindgården ha renoverats i stället för att rivas?


17. Statens Normalskola/Kungliga Musikhögskolan från 1950-talet. Rivning.
18. Skyskrapan i Midsommarkransen/Telefonplan
19. Skyskrapa i Hjorthagen.
20. Skyskrapor i Marieberg
21. Fagersjöskogen, Hökarängen. Bostäder. Den välbesökta skogen med löpslinga har tidigare varit föreslagen att bli lokalt naturreservat. Nu naggas den hela tiden i kanten.

En alsumpskog med rödlistade arter...


...skall bebyggas med kolosser som inte passar in i femtiotalsarkitekturen i Hökarängen.

22. Levertinsgatan 1/Brf Kristinebergs Strand, stor bostadsbyggnation på tak på hus från 1931 och med högt kulturhistoriskt värde.
23. Gubbängsfältet. Exploatering.
24. Björksätraskolan (Den 50 år gamla skolan revs 2013 till förmån för en tillfällig containerby för studenter).
25. Fagersjö centrum (Det 40-åriga centrumet med panncentral revs till förmån för 75 lgh)
26. Aspuddsbadet. Rivning.
27. Brandstationen i Midsommarkransen. Rivning eller förvanskning.
28. Högdalens skola. Fint skick. Rivning till förmån för bostäder.
29. Folkan med bostäder. Östermalmstorg. Uppförd 1906 och ombyggd på 30-talet. Rivning för annat bostadshus.
30. Johan Helmich Romans park. Högbergsgatan, Södermalm. Ersätts av bostäder.
31. Lilla Plankanparken, Södermalm. Parkens översta platå ersätts av bostäder.
32. Garage AB Union, från 1930-talet. OKQ8-huset på Värtavägen. Planeras rivas till förmån för punkthus, bostäder.
33. Söderhallen/Kvarteret Persikan, bussterminal m.m, m.m. Uppfört 1954-1957. Rivs till förmån för mycket tät stadsstruktur.
34. Kv. Plankan. Södermalm. Den offentliga innergården, parken byggs igen med bostadshus och hela det stora och kompakta kvarteret från 1960-talet byggs på med ytterligare bostäder.
35. Kapellet på Roslagstulls sjukhus. 1883. Högt skyddsvärde. Rivet.

Roslagstulls kapell. Var kulturklassat, underhölls inte vilket ledde till förfall och revs för att förfallet ansågs för dyrt att åtgärda. Någon som hört det förr?


36. ”Stigbergsparken.” Söders höjder. Södermalms absolut mest genuina och orörda kvarter. Punkthus med bostäder och som tydligt förändrar Söders silhuett sedd bl.a. från Djurgården.
37. Ersta sjukhus. Södermalm. Rivning och ombyggnation till förmån för fler vårdplatser samt studentbostäder, alternativt konferens- och hotellverksamhet.
38. Hotell Continental. Vasagatan. Rivet.
39. Kv Orgelpipan. Del av centralstationen på Vasagatan. Byggnad som till form, volym och skala (nästan lika hög som Hötorgsskraporna) totalt och helt okänsligt tar över stadsrummet.
40. Kristinebergs slottspark. Kontor.
41. Ekarna vid Kristinebergs slott. Ett antal ekar avses avverkas för att ge plats för bostäder/kontor.
42. Hornsbruksgatan. Ingrepp i och delvis privatisering av Högalidsparken. Parkens södra sträckning byggs i strid med bl.a. stadens byggnadstradition in bakom hus. Berg, träd och annan vegetation, naturstensmurar och trappor utplånas.
43. Hornstullsgallerian. I första hand åsyftas tillbyggnationen ovan mark och som tvingat in boende bakom vägg. Byggnadens formspråk har valts för att bryta av så mycket som möjligt från omgivningen.
44. Hornsbergsdepån, 1931-38. Räknas som en av den svenska funktionalisms portalbyggnader. Rivs till förmån för bostäder och kontor.
45. Samverkanscentralen, Hornsberg på Kungsholmen, samma plats där Hornsbergsdepån idag ligger. Enorm, dystopisk byggand.
46. Gångbro till Årstaholmar. Tillgängliggör och hotar öarnas känsliga natur och djurliv.
47. ”Stockholm new”, 28 våningar hög skyskrapa i Hammarby sjöstad.
48. Kv Trollhättan/Gallerian, vid bl.a. Brunkebergstorg. Påbyggnation av det redan idag kompakta och överdimensionerade huset.
49. Kv. Loen, okänslig och omskriven påbyggnation av kvarteret för att bl.a. utöka regeringskansliets lokaler.
50. KPMG-huset, Tegelbacken. Pendang till hotell Sheraton. Avses nu rivas så ny byggnad kan uppföras utan hänsyn till skala och sammanhang.
51. Rågsveds friområde med Snösätra och Kräppla, viktigt natur- och rekreationsområde. Bostäder.
52. Omklädningsbyggnaden i Bellevueparken/Nationalstadsparken. Syns i en av filmhistoriens mest kända kärleksscener i filmen ”En kärlekshistoria”. Rivet.
53. Kv. Grimman, på Södermalm. Omfattande rivningar av stenhus (bl.a. Maria sjukhus entrébyggnad) och kraftiga förvanskningar av resterande byggnader som omfattades av bygglovet..
54. Birger Jarlsgatan 31. Byggår 1881. Hotell. Rivning för att uppföra nytt hotell.

Här vill Ikea etablera sig, och då får slakthusområdets gamla byggnader och skyltar maka på sig.

55. Slakthusområdet, Johanneshov. Extremt tät stadsdel planeras och kulturhistoriskt värdefull miljö hotas. Såväl området som helhet som enskilda byggnader.
56. Lidingöbro världshus. 1924. Första världshuset på platsen uppfördes i början av 1800-talet. Merparten av byggnaden från 1920-talet revs 2010.
57. Karolinska institutet. Del av. Uppfört 1946. Rivet.
58. Karolinska institutets aula, ritad av Gert Wingårdh vilket nästan alltid innebär total stilkrock med omgivningen. Denna aula utgör inget undantag. I dess skugga ligger den högt skyddsvärda Gammelgården. För att ge plats för aulan revs alltså annan byggnad tillhörande institutet och uppfört 1946.
59. Rotundan på Norra Bantorget. Paviljongliknande busstation uppförd 1938. Under den sista tiden nyttjad som bar och restaurang. Riven.
60. Clarion Hotell, svart, blankt åbäke som totalt omgestaltat Norra Bantorget.
61. Grev Turegatan 8. Funktionalistiskt fint bostadshus från 1938. Rivet.
62. TV-Eken. Stod mellan körfälten på Oxenstiernsgatan utanför TV- och Radiohusen. Trädet var 500 – 1000 år och därmed en av Stockholms äldsta ekar. Avverkades 2011 under falska premisser.

Eken påstods vara rutten.


...men skulle ha klarat sig många år till, visade det sig sedan den fällts. Nåja, nu är vi av med den.

63. Kvarnholmens silo från 1926/27. Riven 2010.
64. Trygg-Hansahuset, på Fleminggatan. Uppfört 1972-77. Blåklassat. Den utsökta paviljongsbyggnaden har varit föremål för rivningsplaner, liksom gården med vattenspeglar och vegetation.
65. Tekniska nämndhuset. 1962-65. I stället för ombyggnation hotas detta högklassiga hus för sin tid av rivning till förmån för nytt bostadshus.
66. Glashuset, på Wollmar Yxkullsgatan. 1800-tal/tidigt 1900-tal. Revs (byggdes om, vilket man inte ser något av från gatan) till förmån för i första hand hotellverksamhet. Apart byggnad i sitt sammanhang.
67. Nytorgsberget, liten park på Södermalm som avses sprängas bort ock ersättas av ett 6 våningar högt och för sammanhanget disparat bostadshus.
68. Stockholms sjukhems park/tillbyggnad. Stockholms sjukhem uppfört 1891. Sedan i år sammanbyggd med stor (20 000 m²), blank, okänslig byggnad som dessutom tagit en rejäl tugga av den lilla sjukhusparken.
69. Åhlénshuset, Fridhemsplan. De redan stora och kompakta husen ut mot Drottningsholmsvägen/Fridhemsgatan byggs på med 2-4 våningar.
70. Gamla skogsinstitutet. Strandvägen. Uppfört 1773. Ombyggt 1856-58. Fantastiskt originalskick från 1800-talet – fram tills den 2007 byggdes om för att ambassadverksamhet.
71. Blomsterfondens 6 lamellhus på Ringvägen. Uppförda 1932 i nyklassicistisk stil. Gavlarna vetter mot Ringvägen. Blomsterfonden vill bygga samman dem och även i övrigt förvanska dessa högt skyddsvärda hus.
72. Helix och Innovationen, två skyskrapor blott 117 resp. 99 meter. Ersätter Tors torn i Vasastan.
73. Farstagårdsvägen längs sjön Magelungen. Stort bostadsområde i naturstråk invid sjön Magelungen. Utplånar gränsen mellan Farsta med Fagersjö.
74. Lisa på udden, restaurang på Biskopsudden på Djurgården som brann ner 2009. Nytt kontroversiellt bygglov för restaurang på samma ställe.
75. Katarina Norra skolas gymnastikhall. Uppförd 1880. Brandhärjad 2003. Blåklassad och särskilda Q-föreskrifter som stipulerar att byggnaden inte får förvanskas vid en återuppbyggnad. Trots det har staden och byggbolag som fått köpa fastigheten stridit för rivning av allt utom gavlarna och sedan uppförande av bostadshus med hamambad i källaren. Stadsmuseum och Skönhetsrådet struntade i bestämmelserna och var för rivningen och byggnationen.
76. Lövholmen. Stockholms sista centralt placerade industriområden och som började ta form på 1860-talet. Totalexploatering med bostäder och utplånande av ett flertal kulturhistoriskt mycket skyddsvärda byggnader.

Lövholmen i dag. Låga industribyggnader med högt värde.


Lövholmen i framtiden. "Höga hus som sätter stadsdelen på kartan." Sett det förr? Snyggt? Charmigt? Själfullt?

77. ”Osthuset i Gubbängen”. Gubbängen, en av de äldre Stockholmsförorterna med traditionell och mestadels småskalig funktionalistisk folkhemsarkitektur. I denna miljö, ett stenkast från centrum placeras ett studenthus med ett arkitektoniskt uttryck som leder tankarna till Star Trek.

Passar det här huset i Gubbängen, med enbart gula smalhus från 1940-talet?


78. Ny sporthall i Vinterviken i Gröndal. Hall som byggs på tillfälligt lov (10 år). Har kritiserats hårt för placeringen i den känsliga dalgången och dess utförande av bl.a. Stadsbyggnadskontoret, Exploateringskontoret och Stadsdelsnämnden.
79. Nya Karolinska. Enastående dystopisk arkitektur av öststatssnitt. I stället för att rusta upp befintliga byggnader har man lagt ner 52 miljarder på nya byggnader som ger 30 procent färre platser.
80. Kvarteret Vega. Mestadels blåklassat kvarter i Vasastan mellan Kungstensgatan, Drottninggatan, Rådmansgatan och Teknologgatan. Största byggnaden i kvarteret har Gamla Teknologiska institutet varit. För några år sedan planerade staden att riva delar av blåklassad flygel och uppföra stor amöbaformad byggnad i kvarterets mitt. Idag har planerna minskats. Bland annat är man inne på att göra stadsradshus av en del av de blåklassade stenhusen.
81. Nutekhuset. F.d. AB Atomenergis huvudkontor i stilren funkis från 1964 i Liljeholmen utplånas 2013 till förmån för bostadshus.
82. 5 skyskrapor på Marieviks kaj. Liljeholmen. Under en del av året kastar den första skrapan en skugga som sträcker sig ända till Södermalm. Det är med byggnader som dessa man som mest effektivt utplånar stadens genuina karaktär.

Kommentarer

Thomas Fång, - Tisdag 19 september 2017

K-ETS! hjärta Gård & Torp

Då bilägger vi denna lilla fnurra efter givande kontakt och inriktar åter våra respektive verksamheter helt åt byggnadsvården och kulturmiljökampen där så mycket återstår att göra.
Nella Bergström, - Måndag 18 september 2017

Rätt skall vara rätt

Självklart borde Kulturarvet ej till salu ha tillskrivits listan från början. Nu har vi åtgärdat det. Tack för allt engagemang för de gamla husen! Tack vare vårt gemensamma arbete kan fler hus räddas.
Thomas Fång, - Torsdag 14 september 2017

Nella Bergström, upphovsrätten är min - 2

Nella, får jag fråga, vad fick du betalt för mitt arbete? Bara för att ha redigerat det eller för hela texten?
Thomas Fång, - Torsdag 14 september 2017

Nella Bergström, upphovsrätten är min

Svar på Nella Bergströms inlägg: Jag upprättade listan inför valet 2014 som representant för ”Kulturarvet – Ej till salu!” och till absoluta lejonparten är texten och sammanställningen min. Ursprungligen hade den 100 punkter. Arbetet tog med research ca en vecka att göra. Till formuleringarna var den egentligen inte riktigt klar vid publiceringen. Det stämmer som Nella Bergström skriver att vi var överens om att den skulle publiceras. Det är ju brukligt att man som tidning får ett godkännande av UPPHOVSMANNEN. Men det förklarar inte varför Nella står som artikelförfattare. Tvärt om. Varför behöver hon godkännande av utomstående för publicering av tidningens eget material? Jag hade vid tiden en rätt omfattande och vänskaplig messrelation med Nella. Hon satt dessutom med i ett råd K-ETS! hade och som bestod av ett 25-tal personer. Åtta dagar efter publiceringen lämnade hon gruppen i protest. Möjligen ansåg hon, trots sin plats i rådet, att varken jag eller Kulturarvet – Ej till salu! fick ges publicitet. Men MIN ocn K-ETS! lista var stark och initierad upprättad av en person som ideellt drivit hundratals rättsfall i kulturmiljövårdens namn, så den var hon inte beredd att avstå. Det enda jag begär för alla mina tusentals sinom tusentals timmars uppoffrande arbete för allas vårt gemensamma kulturarv är att jag attribueras för mitt arbete. Att äran tillfaller den som bör äras. Grandiost och narcissistiskt? Möjligt, men i varje fall inte långfingrigt. Tror Nella att jag har till livsuppgift att förse henne med gratis frilansmaterial och utan att ens erkännas som upphovsman för det? Jag fick aldrig se och godkänna någon bearbetning av min text före publiceringen. Jag fick inte ens veta publiceringstillfälle. I slutet av min text som ligger till grund för listan står bla.: ”Kulturarvet – Ej till salu! har funnits i kultur- och naturmiljödebatten sedan 2006. Du hittar oss bland annat på Facebook”. Av detta syns inte ett spår i artikeln. Anledningen till att jag inte agerade redan 2014 var av finkänslighet och att jag var överrumplad av fräckheten hos en person jag trodde att jag kände. Och hon hade ju till och med förärats en plats i K-ETS! råd. Jag har sedan totalt förträngt händelsen och även stark stress har bidragit. Men så kom artikeln på nytt upp i K-ETS! flöde och jag påmindes om händelserna och insåg att listan dessutom alltjämt lever där ute i cyberrymden. Och med tre års förklarande avstånd till person och händelser kan jag nu äntligen agera. Jag har under två dagar skrivit tre brev till Gård & Torps chefsredaktör Gunilla von Platen och ännu inte erhållit något svar. I det senaste framförde jag mina/våra krav: 1) Att jag tillerkänns upphovsrätten för aktuell lista/artikel, d.v.s. att listan signeras av mig som representant för K-ETS!. Att radera texten är ingen lösning då upphovsbrottet pågått i tre år och måste gottgöras. 2) Att i händelse av att listan publicerats i pappersupplagan så vore vi tacksamma om K-ETS! erbjuds möjligheten att publicera ny artikel, givetvis inom tidningens ämnesformat. Detta alltså eftersom en rättelse i papperstidningen efter tre år kanske känns lite malplacerat. Nu kan jag tillägga att jag/vi gärna ser att originallistan om 100 punkter publiceras istället då jag efter Nellas bemötande idag inte längre vill ha några bidrag av hennes penna i min text. Och jag fick alltså aldrig se och godkänna hennes bearbetade version före publicering. Jag kan tycka att detta sammantaget är väldigt resonabla krav med tanke på att Nella och Gård & Torp tillerkänt sig själva mitt arbete i tre år och fått goodwill på det, vilket ett inlägg i kommentarfältet bär tydlig syn för sägen om, och vilket nu även börjat uppröra folk då sanningen kommit fram. Och att det i bas verkligen är min text kan man lätt konstatera vid en jämförelse med originallistan. Den kan man ta del av i en tråd på K-ETS!: https://www.facebook.com/groups/133655580026270/permalink/1568400339885113/ Här följer ett axplock av jämförelser: 1) ”Nella”: "70. Gamla skogsinstitutet Strandvägen. Uppfört 1773. Ombyggt 1856-58. Fantastiskt originalskick från 1800-talet - fram tills den 2007 byggdes om för att ambassadverksamhet." Jag: "77. Gamla skogsinstitutet Strandvägen. Uppfört 1773. Ombyggt 1856-58. Fantastiskt originalskick från 1800-talet - fram tills den 2007 anpassades (byggdes om) för att ambassadverksamhet." Notera, till och med det grammatiska felet har följt med. 2) ”Nella”: "80. Kvarteret Vega. Mestadels blåklassat kvarter i Vasastan mellan Kungstensgatan, Drottninggatan, Rådmansgatan och Teknologgatan. Största byggnaden i kvarteret har Gamla Teknologiska institutet varit. För några år sedan planerade staden att riva delar av blåklassad flygel och uppföra stor amöbaformad byggnad i kvarterets mitt. Idag har planerna minskats. Bland annat är man inne på att göra stadsradshus av en del av de blåklassade stenhusen." Jag: "88. Kvarteret Vega. Mestadels blåklassat kvarter i Vasastan mellan Kungstensgatan, Drottninggatan, Rådmansgatan och Teknologgatan. Största byggnaden i kvarteret är f.d. Gamla Teknologiska institutets. För några år sedan planerade staden att riva delar av blåklassad flygel och uppföra stor amöbaformad byggnad i kvarterets mitt. Idag har planerna minskats ner. Bl.a. är man inne på att göra stadsradshus av en del av de blåklassade stenhusen!" Hon har inte ens ändrat ett så signifikant ord som "amöbaformad". 3) ”Nella”: "77. ”Osthuset i Gubbängen”. Gubbängen, en av de äldre Stockholmsförorterna med traditionell och mestadels småskalig funktionalistisk folkhemsarkitektur. I denna miljö, ett stenkast från centrum placeras ett studenthus med ett arkitektoniskt uttryck som leder tankarna till Star Trek." Jag: ” ’85 Rymdskeppet i Gubbängen’. Gubbängen, en av de äldre Stockholmsförorterna med traditionell och mestadels småskalig funktionalistisk folkhemsarkitektur. I denna miljö, ett stenkast från centrum placeras ett studenthus med ett arkitektonsikt uttryck som leder tankarna tillk Star Treck.” Identiskt så när som på de tre första orden. Och åter igen ett signifiktant och inte helt självklart ord "Star Treck" finns med i båda versionerna. 4) ”Nella”: "52. Omklädningsbyggnaden i Bellevueparken/Nationalstadsparken. Syns i en av filmhistoriens mest kända kärleksscener i filmen ”En kärlekshistoria”. Rivet." Jag: 56. "Omklädningsbyggnaden i Bellevueparken/Nationalstadsparken. Syns i en av filmhistoriens mest kända kärleksscener i filmen "En kärlekshistoria. Rivet." Ärendet har överhuvudtaget inte varit uppmärksammat. Jag har ett specialintresse i filmen och upptäckte rivningen själv av en slump och försökte sedan driva ärendet retroaktivt, så att säga. 5) ”Nella”: "76. Lövholmen. Stockholms sista centralt placerade industriområden och som började ta form på 1860-talet. Totalexploatering med bostäder och utplånande av ett flertal kulturhistoriskt mycket skyddsvärda byggnader." Jag: 84. "Lövholmen. Stockholms sista centralt placerade industriområde och som började ta form på 1860-talet. Totalexploatering med bostäder och utplånande av ett flertal kulturhistoriskt mycket skyddsvärda byggnader."
Nella Bergström, - Torsdag 14 september 2017

Nå. nå

Thomas Fång tycks ha glömt att vi kom överens om att jag skulle publicera listan här på webben. Vår överenskommelse finns dock bevarad på pränt, så att Thomas tror något annat nu får stå för honom.
Holger, - Onsdag 13 september 2017

Ett fel

Det mesta verkar tyvärr stämma....dock räddades tillslut Trekantsparken via idoga Gröndalsbor som överklagade och där över 800 gick i fackeltåg mm o där många föreningar bl a Naturskyddsföreningen och Gröndals intresseförening! Nu byggs bl a Gröndalsskolan och Nybohovsskolan ut på exakt det sätt som föreslogs.... och som kommunen sade var omöjligt.... vi får väl se om man " glömmer " skolor igen när Lövholmen bebyggs... Det har skett lite för ofta för att vara en slump!
Jonas, - Onsdag 13 september 2017

Ursprunget till listan

Det är kutym att man anger varifrån listan kommer och gärna också vem det är som har som har sammanställt den åt dig. Inte bara i kommentarerna, Nella...
Inger G, - Onsdag 13 september 2017

Upphovsrättsbrott

Nella, bra lista. Dock bör upphovsmannen (Thomas Fång) anges i själva artikeln, och du borde frågat om lov innan (eller gör det nu). Annars är det upphovsrättsbrott, vilket är ganska allvarligt.
Sverker Thorslund, - Onsdag 13 september 2017

Nödvändigt!

Varenda kommun borde ha en Nella Bergström!
Mr. H, - Onsdag 25 mars 2015

Samma visa

Precis som det står i texten så blir även bohusläns största stads invånare årligen matade med orden "förfallet har gått för långt, för dyrt för att renovera och det vill vi inte lägga på skattebetalarna" men bygga om en gata för långt över 50 miljoner lägger man gärna skattebetalarans pengar på. Senaste som hände var rivnignen av det här huset från 1847: http://bohuslaningen.se/nyheter/uddevalla/1.3862674-asplundsgatan-35-ett-minne-blott
Nella Bergström, - Onsdag 25 mars 2015

Tack, Michael!

I ärlighetens namn skall sägas att genomgången från början inte är gjord av mig, utan av organisationen Kulturarvet ej till salu. Jag har lagt till en del, tagit bort lite, men den mesta äran tillfaller dem. I övrigt håller jag helt med dig!
Michael Berglöf, - Tisdag 24 mars 2015

Skrämmande

Nella Bergströms genomgång av planerade och genomförda förändringar ger kalla kårar längs ryggen. Sammanställt på detta vis inser man att Stockholm är på väg att förändras radikalt, fullt jämförbart med citysaneringarna på 1960-talet. I inget av de redovisade fallen kan man säga att det handlar om en förändring till det bättre.

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Annons Pil ner


Spara
Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp


Just nu 26 objekt