Sedan 1400-talet har vi använt olika former av jordkällare. Har du en jordkällare, använd den! Den är utmärkt för rotfrukter och läskbackar även i dag och håller ungefär 4 grader året om. Hade man ingen jordkällare kunde man sätta upp ett skåp på utsidan av norrväggen. Även i vanliga huskällare förvarades mat.

I städerna byggdes länge hyreshus med matkällare, ofta med en lår för potatis och rotfrukter. Vanligt var att förvara maten i en skänk i lägenheten, eller i ett skåp placerat i den svalare farstun. Skåpet kunde ha borrade hål för luftväxlingen. Ett skafferi mot norrväggen med kalluftsventil håller också kylan bra vintertid, det kan till och med bli för kallt, men på sommaren är det inte lika effektivt. Bor man i ett starkt trafikerat läge kan dessutom avgaser komma in genom ventilen.

I lite finare miljöer nyttjades särskilda isskåp. Skåpen var 1-1,5 meter höga och hade dubbla väggar med isolering mellan. En gång i veckan levererade särskilda iskarlar is, vilken staplades upp- eller nertill i skåpet medan matvarorna låg på hyllor. Isen lades bland sågspån så att kylan bevarades längre, och smältvatten rann ut genom ett hål.

Efter några milda vintrar under 1920-talets början, då det blev brist på is, uppfann Baltzar von Platen och Carl Munthers en kylmaskin, där värme omvandlades till kyla. Det elektriska kylskåpet blev snabbt en försäljningssuccé. HSB var tidigt ute med kylskåp i nybyggda lägenheter och efter andra världskriget blev kylskåpen standard i våra hem.