En öländsk oas

Omgärdad av låga kalkstensmurar, mitt i det levande öländska jordbruket med öppna betesmarker och vilda strand­ängar mellan byn och havet, ligger Nedra Wannborga by. Här ligger en tilltalande gård med manbyggnad från 1897, undantagsstuga, lador och uthus, alltsammans omgivet av en underbar, blomstrande trädgård.

Foto Örnulf Klang


Här sommarbor sedan drygt tio år Ulla och Kenneth med sina tre barn och deras familjer. Under vinterhalvåret bor familjen i Karlshamn, men hela somrarna och många helger tillbringas här. Ullas make Kenneth är redan pensionär och familjen överväger att bli ölänningar året runt när Ulla slutar arbeta om några år.
–När vi köpte huset 1995 fanns ett valnötsträd som planterades 1915 och lite pioner, några stånd flox, syrener och fruktträd, alltsammans insnärjt mellan hundkäx och nässlor, berättar Ulla. Allt annat har jag satt själv. Jorden är bra och klimatet milt här på Öland, så det växer bra. Jag har tagit itu med en del i taget, börjat med en liten rabatt, gjort flera, och utvidgat dem lite mer för varje år.

Vackert året runt
Ulla har genomgående satsat på växter som hör hemma i den gamla trädgården. Många äldre sorters pioner, flox, stockrosor, massor av prästkragar, både vilda och odlade sorter, storm­hatt, riddarsporrar, kungsljus, borstnejlika, kamomill, rudbeckia och vallmo växer överallt. I träden klänger klematis, kaprifol och mängder av gammaldags doftande rosor.
–Polstjernan är en av mina favoriter bland rosorna, säger Ulla.
Trädgården är uppbyggd delvis med olika avdelningar. En avdelning har främst liljor, mycket dagliljor men också doftande liljor, sida vid sida med blå bolltistel och höstanemon. En annan är den vilda avdelningen, där aklejor av alla de slag och allium växer.
– Den vilda delen är finast på våren, berättar Ulla. På våren är det också så vackert med alla lökar, hela trädgården är full. Men vackrast är det kanske ändå vid midsommar, när fin­ger­borgs­blom­mor­na, pionerna och prästkragarna blommar, säger hon efter att ha funderat en stund. Trädgården består av mån­ga små rum och mängder av sittplatser, placerade efter solens gång och efter var det är skönt att sitta en stund. En enkel järnsoffa under det väldiga valnötsträdet. En bänk med träribbor lutad mot husets sydvägg. En hammock vid växthuset och en kalkstensbänk mitt i den runda pionrabatten – överallt kan man slå sig ned och njuta av humlesurr och dofter i denna ljuvliga trädgård.
I krukor frodas äppelblomspelargoner, en väldig nerium står intill mid­dags­uteplatsen, sida vid sida med en äkta passionsfrukt. En liten frukt är på väg att mogna inne bland rankorna.

Mot stenmuren klänger pumpa, lukt­ärter kastar sig uppför träribbor. Växtkraften tycks inte hejdas av någonting. Bin och fjärilar svirrar i hundratal kring lavendeln och buddlejan och Ulla berättar att de ofta har besök av igelkott och ödlor i trädgården.
Det senaste projektet är det nya, vackra huset i trä och glas som Ulla och Kenneth har byggt själva. Fönstren kom­mer från ett nedlagt missionshus i Eksjö, dörrarna från Bergkvara. Växthuset blir ovanligt stort, så här inne ska familjen också ha ett slags uterum, kanske med korgmöbler, en läskande drink, en god bok och doften av druvor, tomat och basilika. Här inne skall också vara barnkammare för fröplantor på tillväxt. Ulla har fått många av sina växter i form av frön från grannar och vänner, och hon gräver gärna upp småplantor i gamla trädgårdar.
–En favorit är min salvia, den kommer från en trädgård på södra Öland.
Enligt dottern Cecilia räcker det se­dan att Ulla kastar ut fröerna lite på må­få, så prunkar det. Riktigt så enkelt är det nog inte, men hon har onekligen gröna fingrar. Att få till en sådan trädgård på drygt tio år måste vara en bedrift.
Annons Pil ner


Spara
Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp


Just nu 23 objekt