Glädje är en ekologisk gård!

Sonja och Harald flyttade ut på landet för mer än 30 år sedan, och vet det mesta om ekologisk odling. Odling i växtföljd, gödsel från de egna djuren och inga bekämpningsmedel är hemligheten bakom att få ut mesta möjliga av jorden utan att utarma den.

På Uppmälby gård i Björnlunda socken i Sörmland, på gammal odlingsmark, bor Sonja och Harald Speer. Gården de har är på 10 hektar vilket gott och väl räcker för att man skall kunna bli självförsörjande i bemärkelsen ”producera det mesta på gården”. Familjen har noga tänkt ut hur man skall driva en sådan gård på det mest miljövänliga sättet. För dem är det självklart att man inte använder konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel och de ser gården som en levande enhet, ett ekosystem, där alla delar hjälper varandra. Mängden foder som produceras på gården avgör hur många djur man kan ha, mängden gödsel avgör hur mycket grönsaker som kan odlas.
Sonja och Harald har drivit gården biodynamiskt i 34 år. Han är trädgårdsarkitekt och hon har gått Konstfack. De arbetade i Stockholm och hade välbetalda arbeten, han ritade trädgårdar och hon arbetade på reklambyrå. Men 1974 bytte de ritbordet, vinkelhaken och skalstickan mot ett litet jordbruk och flyttade ut på landet.
 
 
Bin, citrus och oliver
-Vi har delat upp ägorna i fem zoner: trädgård, grönsaksodling, åker, betesmark samt sjö och skog, berättar Harald. Närmast bostadshuset och resten av husen; ladugård, loge, svinhus, magasin, vedbod, jordkällare och sjöbod, finns trädgården och ett område för höns, ankor och gäss. På så vis blir det enkelt att se till djuren varje dag. För att skapa lä har vi planterat en tät granhäck runt trädgården, den hindrar också vilda djur från att komma in och kalasa i trädgården.
Sedan kommer grönsaksodlingarna, det är bra att de också ligger nära eftersom mycket tid tillbringas i grönsakslandet. Resten av den goda odlingsmarken, sörmländsk mellanlera, används som åker. Den övriga marken, torrbacken, strandängen och strandbrinken, som är kuperad, sjönära och sank eller näringsfattig, används som betesmark. På en del av betesmarken har familjen planterat fruktträd och bärbuskar.
Trädgården är terrasserad med kallmurar av markstenar mot söder. Den ligger i en sydvästsluttning mot sjön och omgärdas av granhäcken så att den bildar ett slutet rum med ett eget mikroklimat. Här odlas kryddor i en väldoftande kryddträdgård som även innehåller en del bärbuskar och vackra blommor.
-Mellan kryddraderna har vi satt ut stora flyttbara krukor med lager, rosmarin, fikonträd, citronträd och olivträd. Dem tar vi in på vintern eftersom sådana träd inte klarar våra kalla vintrar. Fikonen och citronerna blir fina och används, men oliverna hinner inte mogna, säger Harald.
-Vi har olika drivbänkar, visar Sonja. I varmbänk odlar vi mycket tidiga grönsaker och basilika. I kallbänk skolas kålplantor, när de är klara odlar vi kryddor. Odlingsbäddar med sallad täcker vi med odlingsväv för att skydda plantorna från gårdens fåglar. Vi har också ett växthus där vi förkultiverar plantor och odlar tomater, paprika, gurka, meloner samt vindruvor och persikor. Eftersom det blir mycket vindruvor och de inte håller så länge tillverkar vi också eget vin!
I trädgården står dessutom ett par bikupor. Bina hjälper till med pollineringen, ser till att blomman förvandlas till frukt och ger honung. Trädgården är mycket vacker och det är svårt att tro att man befinner sig i Sverige.
 
Fåglar håller rent
På gården finns ett trettiotal höns, en tupp, 17 kycklingar, ankor, gäss och en påfågel. Tuppen gör att det blir bättre ordning i hönsflocken, då fungerar ruvningen och kläckningen bättre. Hönsen bor i ett hönshus med fina reden för värpning. De får ströva omkring fritt på gården och leta föda men får också havre, gröpe, grönt och potatis, samt rester från familjens måltider.
Gässlingar kan man föda upp på maskrosor, som det finns gott om. Ankungarna bor i en nätbur men de vuxna fåglarna får ströva fritt på gårdstunet och några fina dammar har anlagts där de kan simma och plaska omkring. Ankor är vattenfåglar, så när det regnar snattrar de glatt i vattenpölar, dyker vilt i dammarna och slår upp vattenkaskader med vingarna.
Fåglar är bra djur att ha på en ekologisk gård. De jagar flugor, maskar, sniglar, fårparasiter och andra skadegörare. De tar hand om spillsäd, grönsaksavfall och matrester, producerar ägg, kött, fjädrar och lämnar en mycket värdefull gödsel.
På gården finns även påfågeln Bobo, som inte gör så mycket nytta men är busig, rolig och vacker.
 
Växterna växlar mellan landen
Gödslet som produceras på gården komposteras och räcker till ett hektar grönsaksodling. Grönsakerna odlas i nioårig växtföljd, marken har alltså delats in i nio olika delar och odlingen av de olika växterna roteras mellan dessa. Man odlar grönsaker i tre år, potatis i ett år, höstvete (dinkel) med insådd på våren i ett år, samt luzern och hundäxing i fyra år. Klövervallen med sin förmåga att omvandla luftens kväve till växtnäring är nödvändig i växtföljden. Dess rötter som kan gå tolv meter ner i marken tar upp spårämnen och mineraler från djupare jordlager. Det innebär att man inte utarmar jorden, tvärtom blir den bördigare med åren.
-Vi odlar morötter, rödbetor, lök, kål, rotselleri, purjolök, mangold, bönor och palsternacka samt lite gurka, säger Sonja. De olika sorterna får växa på olika platser i landen under de tre år vi odlar grönsaker. Odlingarna gödslas med kompost på hösten innan vi plöjer landen. Vi har tre olika komposter som vi använder på olika sätt; gödsel från fårhuset, hönsgödsel från hönshuset och trädgårdsavfallet. Matrester komposterar vi inte utan ger i stället till fåglarna.
Grönsakerna säljer vi och tjänar då lite välbehövliga pengar.
 
 
 
Bra att byta beteshage
Gården har även sex hektar åker. Även åkermarken odlas i växtföljd, här sexårig. Därför har man delat in åkermarken i sex ungefär lika stora delar och de olika grödorna roteras mellan dessa åkerlappar. 
-Första året odlar vi vårsäd, havre eller korn, andra och tredje året vall, fjärde året höstsäd (brödsäd som råg eller vete), femte året ligger marken i träda och ger grönfoder, och sjätte året odlas återigen höstsäd. Vallen, grönfodret och havreodlingen används som foder till gårdens djur. Den åkermark som ligger i träda och den mark som skördats används vissa tider som betesmark, berättar Sonja.
Familjen har en gammal, liten Volvo-traktor som används i jordbruket och för några år sedan hade man även en arbetshäst. Säden mals på lokala kvarnar och blir till gröpe till djuren eller mjöl för försäljning. Små kvarnar finns i närheten, i Björnlunda och Runtuna.
Resten av marken, cirka tre hektar, används som betesmark för gårdens får. Fåren är idisslare som äter upp vallskörden, producerar mjölk, kött, ull, skinn och gör gården självförsörjande med gödsel. Även denna mark är uppdelad i sex delar och man låter betet rotera mellan dessa olika delar. På så vis hushåller man med betet, undviker jorderosion och får bättre beteshygien. Om får betar för länge på samma mark angrips de lätt av parasiter, vilket undviks om de får gå i olika hagar.
-Vi har 27 tackor och 35 lamm, säger Harald. På vintern står fåren i ladugården och på höskullen förvaras höet som skall vara deras vinterfoder. Djuren slaktas på ett lokalt slakteri i Stigtomta.
På en del av betesmarken har fruktträd planterats, mest äpplen men även päron och plommon. Stammarna på fruktträden är lindade och inhägnade med nät för att inte skadas av betande eller vilda djur. En granhäck mot norr skyddar fruktträden mot nordanvindar. I marken vid fruktträden har man placerat tomma glasflaskor, ljudet som alstras av vinden i flaskornas halsar sägs skrämma bort sork och mullvadar som annars kan skada fruktträdens rötter. Mellan de olika odlingslotterna finns svarta och röda vinbär samt krusbär.
På gården finns lite skog och till och med en del av en insjö, vilket är en stor fördel, framförallt när det är torka, eftersom man kan pumpa upp vatten från sjön till att vattna grödorna med. Nere vid vattnet Ålsken ligger en liten fiskebåt och familjen lägger ofta ut nät. Fisken som tas upp används på olika sätt. Gäddorna blir middag, katterna älskar fisk och resten av fisken kokas och blandas in i fodret till djuren. Skogsmarken bidrar också till hushållet med virke och ved, svamp och bär samt lite småvilt.
 
 
Många verksamheter
För att överleva ekonomiskt som småbrukare krävs mer än växtföljd och djurhållning. Därför satsar Sonja och Harald på diverse olika verksamheter. Man säljer färska och mjölksyrade grönsaker, hemtorkade kryddor och malen brödsäd direkt till gårdens besökare. Goda, färska, biodynamiska och lokalt producerade produkter är den bästa reklamen. Sonja och Harald har byggt upp ett fast nät av kunder i form av privatpersoner, daghem och förskolor. Daghemmen får leveranser direkt från jordkällaren till köket, man slipper onödiga transporter och mellanlagring vilket ger grönsaker med högre kvalitet. Försäljningen och kontakterna har också lett till vänskap med till exempel daghemspersonal och barn. Gården är öppen för daghemsbarn, studenter och praktikanter, och ibland ordnas gårdsvandringar där intresserade kan sätta sig in i hur allt fungerar. Det är samtidigt viktigt för Harald och Sonja att ha en levande gård, inte en Skansengård, så gårdsvandringarna ordnas bara när det passar med det dagliga arbetet. 
-De sociala kontakterna ger sådan gemenskap och samhörighet som resulterar i trygghet och glädje, säger Sonja. Allra roligast är det när de som har upplevt gården som barn kommer tillbaks som vuxna, nu kanske med egna barn.
 
Text Varis Bokalders
Foto Per Myrehed
 
 
Annons Pil ner


Spara
Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp


Just nu 30 objekt