Hett och tungt med gjutjärn

Renoverade kaminer är efterfrågade, och många byggnadsvårdare jobbar heltid med att rusta upp de gamla gjutjärnspjäserna. Även nytillverkade kaminer passar bra i äldre hus.

Ny och gammal gjutjärnskamin sida vid sida. Foto Jan Tham.

Kaminer i gjutjärn blev vanliga i borgerliga hem under andra hälften av 1800-talet, men har funnits i delar av Sverige sedan urminnes tider. De runda bergslagskaminerna har till exempel funnits sedan åtminstone tidigt 1700-tal.
Föregångare till kaminen är det sena 1500-talets eldstäder av järn som kallas vindugnar och sättugnar eller biläggarugnar. Eldstäderna hade hällar av järn dekorerade med kungliga eller bibliska motiv, och man eldade dem antingen framifrån (vindugnar) eller bakifrån, det vill säga att öppningen vette mot till exempel kök eller hall på andra sidan väggen (biläggarugnar). De sydsvenska ugnarna tillverkades på småländska järnbruk och var lika dyra som en häst i inköp. De blev därmed statussymboler och fanns mest i nobla miljöer





Beaktansvärd nyhet
Under 1800-talet när järnbruken bredde ut sig över landet blev kaminerna allt vanligare och mindre förnäma. I hela landet göts nu kaminer på samma bruk som järnspisarna. Bolinders, Husqvarna, Näfveqvarn, Norrahammar, Ankarsrum, Huseby; alla gjorde de kaminer. Inspirationen kom främst från Frankrike och Amerika, i Skåne även från Danmark. Vissa bruk, till exempel Huseby, hade tidigare tillverkat sättugnar och kunde nu ganska lätt gå över till kamintillverkning.
Kaminerna var rikt ornamenterade och såg påkostade ut, men priserna var lägre än för de mer invecklade järnspisarna. I Näfveqvarns katalog från 1912 saluförs till exempel en kamin för 30 kronor medan en järnspis kostar 54 kronor. Ankarsrums Vikingmodell, en ”billig, smakfull tackjärnskamin” kostar 21 kronor 1911, medan en järnspis från Husqvarna kostar 66 kronor året innan. Ganska stor prisskillnad! Vikingkaminen visades för övrigt första gången på Helsingborgsutställningen 1903 och blev mäkta populär. Svenska Dagbladet rapporterade från utställningen:
”En beaktansvärd nyhet framvisar Ankarsrums bruk i sin präktiga monter af patenterade Vikingkaminer. (…) Vikingkaminerna lämpa sig såväl för kontinuerlig som tidvis eldning och hvilket bränsle som helst kan med fördel användas. Genom ugnsschaktets utmurning med s k Patent Phoenix-tegel lämnar Vikingkaminen en behaglig kakelugnsvärme och inga järndelar förbrännas…”
Att klä kaminen invändigt med tegel var ett sätt att få järnet att behålla värmen längre och tåla mer hetta vilket ökar förbränningen. I dag ersätts teglet ibland med eldfast bruk, men då blir förbränningen lägre vilket påverkar miljön, och värmeekonomin blir sämre.



Emaljerad kamin från 1940-talet. Foto Per Myrehed.

Skrotades efter kriget

Kaminen bygger på samma princip som de gamla vindugnarna. När man eldar blir gjutjärnet hett och avger strålningsvärme. Slutar man elda svalnar järnet snabbt. Kaminer avger värme från alla ytor och är ibland utrustade med kokplatta, ugn eller värmeskåp.
En fördel med kaminen är att den till skillnad från en kakelugn tål att stå oanvänd utan att spricka eller försämras nämnvärt. Dessutom tål den att eldas hårt och hastigt vilket kakelugnen inte gör. En nackdel är att den behöver passas regelbundet, utrymmet för elden är så litet att det fort brinner ut och man måste därför ideligen lägga dit ny ved.
Kaminen hamnade ofta i förstugor och hallar, eftersom den är idealisk om man hastigt vill värma upp ett kallt rum som en förstuga.

För att göra kaminerna mer attraktiva försågs de med ett fönster i glimmer genom vilket elden syntes. Den sortens kaminer kallas illuminationskamin. Man experimenterade också med att emaljera kaminerna och förse dem med blomsterdekorationer, efter franskt och tyskt mode. Emaljerade kaminer spred värme bättre och var lättare att hålla rena än gjutjärnskaminerna. Kaminerna placerades så småningom i alla sorters rum.
Fram till 1940-talet tillverkades kaminerna fortfarande i stor utsträckning, Husqvarna gör till exempel reklam 1943 för en kamin ”avsedd för mycket små skyddsrum” (till en kostnad av 31 kronor, prisutvecklingen tycks ha varit synnerligen modest under decennierna). Men när centralvärmen slagit igenom helt under mitten av 1900-talet skrotades många kaminer.
I dag upplever kaminen en renässans. Många firmor har specialiserat sig på att renovera och sälja gamla kaminer, andra saluför nytillverkade kopior eller helt moderna kaminer.


Ståtlig bergslagskamin, nytillverkad efter gammal modell. Foto Per Myrehed.

Sju kortfakta om kaminer

*Kaminen har hög verkningsgrad, uppåt 60-80 procent för nya kaminer, något lägre för äldre. Jämför med en öppen spis som har cirka 10 procent.

*Kaminen värmer snabbt ett rum, men behåller inte värmen så länge om man slutar elda.

*Kaminer eldas med ved eller kol och koks. Gamla gjutjärnskaminer eldas bäst med bok eller ek, björk kan ha vuxit så fort att energivärdet blir för lågt.

*1-2 brasor per dag under vintern slukar cirka 4 kbm ved per säsong.

*Gjutjärnskaminer behöver svärtas då och då för att hålla sig snygga.

*En gammal helrenoverad kamin håller 15-20 år innan den behöver renoveras igen.

*Ett populärt material i nya kaminer är täljsten, som har använts i Norge sedan 1600-talets första hälft. Stenen lagrar värme väl och avger strålningsvärme under lång tid.


Här är några ställen där du kan köpa gamla, renoverade kaminer
Bosse Spisdoktorn, Lyckhemsboden, Mjölby, 070-67 22 175, www.bossespisdoktorn.se
Centrum för byggnadsvård i Gysinge, tel 0291-211 00 www.gysinge.nu,
Josef Davidssons Eftr, Reftele, tel 0371-20001, www.j-davidssons.se
Hus till hus, www.hustillhus.se
Kaminhuset, Färgelanda, tel 0528 - 120 90, www.kaminhuset.net
Nacka byggnadsvård, tel 08-55 66 09 99, www.nackabyggnadsvard.se
Lindqvist kakelugnar och murverk, Ludvika, tel 0240-59 20 20, www.nordiskakaminer.se
Silfverhielms spis och kamin, Skottorp, tel: 0430-201 23, www.spis-kamin.se
Station Nord, Norra Vram, 042-83458, www.stationnord.se
Qvesarums byggnadsvård, 0413-50 03 30, www.qvesarum.se
V Vrams kaminaffär, Tollarp, 044-31 22 80, www.morfarskammare.se


Läs mer
Spisboken/Mårtensson/ICA Bokförlag 2005
Eldstäder/Falkmarken, From, Dubois/Byggförlaget 2005
Kakelugnar, spisar och kaminer/Tunander/ICA Bokförlag 1982
Priskuranter från Ankarsrum, Husqvarna, Näfveqvarn m fl/PM Bokförlag 2005

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Annons Pil ner


Spara
Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp


Just nu 26 objekt