Hur gör vi vår lada?

Vi köpte under 2006 ett underbart torp i Småland nära Hyltebruk. Huset var då en liten enkel stuga från 1940-talet, då det ursprungliga huset - en parstuga - brann ner. Den tidigare ägaren hade inte råd att återuppbygga huset i dess fulla storlek. Stommen är byggd i stående timmer med stående panel på utsidan. Förutom huvudbyggnaden fanns det en liten bod på tomten.

Vi har utökat gården med en gäststuga (2007) och byggt ut huvudbyggnaden till i stort sett originalstorlek (2009). Eftersom huset inte var äldre än 1940-tal tillät vi oss göra en del nytolkningar, men enligt den lokala traditionen, som våra skickliga lokala hantverkare var väldigt bra på att ge råd om. Till exempel fick fasaden på utbyggnaden panel i tre olika bredder vilket ger en känsla av den befintliga fasaden. Utom de fem små kuporna och den glasade fasaden på andra våningen (en kompromiss mellan inredning och exteriör) liknar det nya huset väldigt mycket det ursprungliga före branden på 1940-talet, säger våra grannar. Huset förlängdes med 5 meter och andra våningen höjdes nästan 40 cm för att skapa utrymme för isolering.

Vi funderar nu på att komplettera torpmiljön med en lada, men söker inspiration för hur byggnaden ska dimensioneras och placeras. Skall den i storlek vara en kopia av gäststugan, eller bör den ha egna dimensioner? Vi har ofta sett att lador är relativt höga, men en stor lada kan lätt verka alltför dominerande här, eftersom byggnaderna är så nära varandra. Ska vi försöka efterlikna andra byggnader eller ska vi söka ett helt annorlunda uttryck? Bör fönstren ha vita foder, eller i grönt, som i lilla stugan?
Det finns en stenmur som är skyddad och kan därför inte flyttas. Vi överväger därför använda den yttre stenen som hörnstenen till ladan, vilket begränsar flexibiliteten när det gäller läge. Genom att placera en lada som en tredje byggnad i en hästskoform, får vi en avskärmning till den lilla stigen som leder ner till en sjö där det på sommaren är lite trafik. Ladan bör organiseras som ett stort rum och användas för ved, brädor, kajak och trädgårdsmöbler etc.
Funderar vi rätt eller bör vi söka en helt annan lösning?

Jacob Büchler

Svar:
I princip tycker jag, utifrån de ritningar och foton jag fått till hands, att ni är inne på en riktig placering av den tilltänkta förrådsbyggnaden. En ny byggnad bör placeras så den skapar rumsligheter, med och tillsammans med de hus som redan finns. En placering mellan stora huset och lillstugan skapar ett gårdstun som gör rummet mellan husen mer koncentrerat och intimare. Däremot behöver det nya huset på intet sätt ligga i nittio graders vinkel till det stora huset. En liten vridning gör bara allt följsammare och mer harmoniskt. Kanske blir det till och med bättre om det läggs parallellt med vägen.
Ni kallar det nya huset för lada, men det är egentligen en missvisande benämning. En lada är en byggnad för hö. Ofta placerad ute på ängsmarken men även nära lagård eller gårdens bostadshus. Jag förstår dock vad ni menar och jag väljer att läsa in att det är enkelheten som dessa byggnader har som eftersträvas.

Ladans utseende och storlek varierar mellan landskap och över tid. Den har historiskt tenderat att bli allt större, men med likartat formspråk, fram till dess att det moderna, industrialiserade jordbruket funnit andra lösningar. Gemensamt för de gamla ladorna är dock att de är väldigt funktionella och i alla delar minimerade till det som behövs.
Planformen är nästan alltid en rektangel krönt av ett sadeltak med olika lutningar beroende på takmaterial. Som gestalt är ladan nära arketypen av sadeltakshuset.
I den skiss ni bifogat kan jag mäta att den föreslagna ”ladan” är 7 meter lång och knappt 3 meter bred. Stenmurarna, slänten och husen begränsar dess längd, men vrider man den något kan man göra den bredare vilket är bra för dess proportioner. Att den skulle bli för dominant är jag inte orolig för. Det stora bostadshuset dominerar redan omgivningen.
Många lador är byggda med stolpkonstruktion. Kvadratiska trästolpar med en bredd mellan 12-15cm, sammanfogade till väggramar och med intappade snedsträvor för stabiliteten. Det finns även lador i timmerteknik och i skiftesverk, allt beroende på regionala traditioner. Det moderna sättet att bygga i dag är med regelkonstruktion och det är inget fel i det, men klart mindre roligt än en stolpkonstruktion, och framförallt, inte nödvändigtvis billigare. Finns det ett småsågverk i närheten kan en stolpkonstruktion vara ett alternativ.
Delar man upp en lada i dess beståndsdelar blir man snabbt varse att allt är formgivet efter funktion. Plintgrunden ger luft nedtill, panelen lagd utan lock med springa ger lagom luftgenomströmning men regnskydd.

I ert fall föreslår jag en grundläggning med plintar av staplad natursten. Ingen betong eller platta på mark. Det passar inte här. Använd inte den gamla muren som hörnsten om den är skyddad. Placera husets hörn någon meter ifrån den så finns det plats för att gräva för grundläggningen. Väggkonstruktionen har jag redan skrivit om men fasaderna bör kläs med en panel av breda brädor av varierande bredd, helst ramsågade och kilsågade. En kilsågad bräda är bredare upptill än nedtill eller tvärtom. Vill man ha ett tätare hus kan man lägga bräderna omlott som en lockpanel. Taktäckning görs med en- eller tvåkupigt lertegel. Observera att betongpannor inte passar på taket och våga lita på trä som material i utsatta delar som fotbräda och vattbrädor. Med rätt kvalitet blir moderna plåtavtäckningar under fönster och på vindskivor överflödiga. På många gamla hus har dessa byggnadsdelar av trä en imponerande livslängd, och när de tar slut kan de lätt bytas.
Ni frågar om kulör för fönster. Först och främst bör man vara mycket sparsam med fönster – ett välplacerat räcker gott, och det bör varken ha gröna eller vita foder. Fönstrets foder målas in i fasadkulören men bågen i enkelglas kan vara vitmålad.
Hela huset målas sedan i äkta Falu rödfärg från fotbräda till toppen på gavlarna inklusive undersida av takfoten. Var noga med att få rätt färg för det finns flera tillverkare som marknadsför hopplösa alternativ under namnet rödfärg. Falu koppargruva är det som gäller.
Dränering är inte heller av någon nytta om man grundlägger på plintar. Är slänten kraftig på husets baksida kan man gräva ett dike för att avleda ytvattnet. Hängrännor och stuprör hör inte hemma på en byggnad som den här.

Lycka till med er lada.

Jacob Hidemark








Text: Jacob Hidemark
Annons Pil ner


Spara
Annons Pil upp

Hur bygger vi badrum i ett unikt hus?

Marianne har ett unikt hus där badrum skall inredas. Hur gör man för att inte förstöra kulturvärdet? Läs Kerstin Erikssons svar.
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp


Just nu 26 objekt