Hur såg porten ut?

Bostadsrättsföreningen vill byta ut sin port, men till vad? Vicki Wenander tipsar om tidstypiska dörrar.


Fråga: Vår bostadsrättsförening funderar på sikt att byta ut husets ytterdörr. Byggnaden ligger i Hornstull på Södermalm i Stockholm och är ritad och uppförd 1929–1930. Arkitekt var Anton Wallby och byggherre J Flemström. Utvändigt har huset drag av funkis medan trapphuset är mer klassicerande.

För cirka 10 år sedan renoverades trapphuset och originalmålningar återskapades med hjälp av en konstnär.
Vi har sökt efter utseendet på den ursprungliga ytterdörren, men gamla ritningar visar bara en schematisk dörrsymbol. Det vore därför intressant att få förslag från er på hur vi kan gå till väga med att hitta en ny dörr som bättre överensstämmer med husets karaktär.
Marina

Vickis svar: Ert hus är mycket karakteristiskt för de bostadshus i Stockholms innerstad som uppfördes runt 1930, det år som tack vare Stockholmsutställningen symboliserar brytpunkten mellan tjugotalsklassicismen och funktionalismen. Precis som du skriver har huset många kännetecken för den spirande funktionalismen, men också en hel del kvardröjande klassicerande detaljer, vilket är särskilt påtagligt just i trapphuset. När jag studerar trapphusets gestaltning, konstaterar jag att så gott som alla byggnadsdetaljer i trapphuset är mer eller mindre präglade av båda stilarna.

Även om huvuddragen är klassicerande, har detaljerna skärpts och fått mer saklig och sparsmakad form, vilket berättar om det som komma skall, bara något år senare.
Det är vanligt att bygglovsritningar är alltför odetaljerade för att ge svar på hur en ursprunglig port sett ut. I de fall som bygglovshandlingarna trots allt innehåller sådan information, kan det efter de upprättats ha hänt en del med både gestaltningsideal och byggförutsättningar fram tills att det varit dags att tillverka porten. Därför är det inte alltid som bygglovshandlingarna överensstämmer med hur det verkligen blev, en vetskap som det är bra att ha med sig i alla sammanhang när man ska ta hjälp av gamla bygglovshandlingar.

Eftersom ert hus ligger i Stockholm, där det sedan 1930-talet finns ett livaktivt stadsmuseum med kunniga och engagerade medarbetare, inventerades huset redan på 1980-talet. I den inventeringen konstateras att porten med tillhörande handtag då är ursprunglig. Det innebär att den bytts ut någon gång efter 1982, det år då inventeringen genomfördes. Vid det tillfället togs också ett antal fotografier. Tyvärr togs inget fotografi rakt framifrån på just porten. (Vem hade kunnat tro att en så pampig port skulle bytas ut!?) Däremot finns det en bild tagen inifrån trapphuset, där man kan se konturerna av den ursprungliga porten längst bort i bilden. På den kan man se att porten hade samma indelning som i dag, alltså med tio glasrutor, men jag skulle tro att proportionerna var något annorlunda.

På den aluminiumport ni har i dag avviker storleken på glasrutorna i det fasta överljuset från storleken på glasrutorna i själva dörrbladet. Så var det säkert inte på den ursprungliga porten, eftersom både arkitekt och tillverkare säkerligen vinnlade sig om att hela dörrpartiet skulle vara enhetligt i sina proportioner. När man kom gående på gatan, eller inifrån trapphuset, var det meningen att hela porten skulle upplevas som ett högt och välproportionerligt glasparti, där det dessutom ”råkade” finnas en öppningsbar del som fungerar som dörr in till trapphuset.
Baserat på min erfarenhet, utgår jag från att den ursprungliga porten bör ha varit tillverkad av ek, som betsats och oljelackbehandlats till en mellanmörk kulör. Ramverket bör ha haft profilhyvlade kanter, antagligen med en relativt enkel pärla. Glasrutorna, som troligtvis bestod av valsat dubbeltjockt glas, var nog infästa med en eklist, vars profil var densamma som på ramverket. Gångjärn och handtag var troligtvis av obehandlad mässing, eftersom det var typiskt för tjugotalsklassicismen och dessutom betydligt billigare än det nyligen uppfunna rostfria stålet.

Det kan hända att man kan se mer av detaljeringen hos den ursprungliga porten på någon av Stockholms stadsmuseums dokumentationsbilder om ni beställer digitala kopior i högupplöst version. Då kan ni troligtvis också se om mina antaganden ovan är riktiga. Inventeringsblanketten med tillhörande bilder från den så kallade Innerstadsinventeringen hittar ni på http://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/. Sök på kvartersnamnet och ladda ner inventeringsblanketten. Kontakta därefter Stadsmuseets Faktarum. Den kunniga personalen där känner kanske till fler sökvägar till ännu mer material om den ursprungliga porten och om ert hus i största allmänhet.

Med hjälp av dem kan ni säkert hitta minst ett par flerbostadshus till i Stockholm, som är byggda vid samma tid och gestaltade av samma arkitekt. Kanske har något av dessa hus kvar sin ursprungliga port och då kanske ni kan hitta en lämplig förlaga för detaljutformningen av er nygamla port där. Jag rekommenderar att ni i första hand besöker Faktarummet eftersom det i sig är en inspirerande upplevelse i sig. Mycket av den information jag beskrivit ovan finns ju på nätet, men ibland vill man liksom ha ”äkta vara”. Utöver den kunniga personalen, finns där nämligen gamla kartor, adresskalendrar, fotografier och facklitteratur. Öppettider och kontaktuppgifter till Faktarummet hittar ni på www.stadsmuseet.stockholm.se.
Annons Pil ner


Spara
Annons Pil upp

Hur bygger vi badrum i ett unikt hus?

Marianne har ett unikt hus där badrum skall inredas. Hur gör man för att inte förstöra kulturvärdet? Läs Kerstin Erikssons svar.
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp


Just nu 23 objekt