Kolla skorstenen noga när du köper torp! Även om skorstenen är sotad och brandskyddskontrollerad kan skorstenen kräva underhåll, berättar Petri Tuomela som är teknisk konsulent på Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund.
- Skorstenen skall tåla extremt krävande förhållanden. Insidan är flera hundra grader varm, på utsidan kan det vara minusgrader, kemiska reaktioner sker hela tiden som fräter på teglet. En skorstensbesiktning för 2 000-3 000 kronor är väl investerade pengar, råder Petri Tuomela.
Kanaler kan vara otäta och tegel söndervittrat eller frostsprängt, typiska fel som stör funktionen utan att vara direkt brandfarliga. När du köper ett hus bör du alltså beställa en utökad besiktning där även skorstenen ingår.
Utvändigt har skorstenar sett ungefär likadana ut i hela landet, under alla tider. Torp fick enkla skorstenar i gråsten, murade med lera, till ett stycke under taket och upp till toppen av skorstenen, där man övergick till dyrare tegel och kalkbruk som håller bättre mot frost och regn. Teglet putsades så gott som alltid med kalkbruk, dels för att det var vackert, dels som ett skyddande skikt mot frost. Om skiktet spricker är det lätt att putsa om.
Höjden varierade beroende på hur torpet låg i förhållande till naturen och andra hus, var det tätt mellan husen kunde skorstenen bli ganska hög för att röken skulle gå iväg ordentligt. Invändigt har däremot skorstenarna utvecklats mycket under århundraden, från enkla konstruktioner till avancerade med flera olika rökkanaler som vindlar för att värmen skall utnyttjas så mycket som möjligt.
- Om skorstenen skall renoveras bör man använda samma material som tidigare. Har kalkbruk använts måste man fortsätta använda samma bruk, inte ett starkare, säger Petri Tuomela. Särskilt viktigt är det i kakelugnar, som förstörs om man använder annat än lera till murningen. De flesta skorstensfejare har ganska bra koll på gamla hus med dito skorstenar, och man behöver sällan strida för de beprövade materialen.
Elda för kajorna
Bygger man till sitt hus och vill installera ännu en eldstad, gäller i grunden dagens miljökrav för moderna braskaminer. Men kakelugnar, öppna spisar och vedspisar för matlagning anses också ha så rena utsläpp att de får nyinstalleras, vilket kan passa bättre i ett äldre hus.
Kontrollera också om du kan ansluta den nya eldstaden till en befintlig, oanvänd skorstenskanal.
- Ofta har skorstenen flera kanaler och det blir betydligt billigare att använda de gamla än att mura ny skorsten, säger Petri Tuomela.
För att installera en ny eldstad eller bygga skorsten måste du lämna in en bygganmälan, i vissa fall ansökan om bygglov, till kommunen.
Om du har köpt ett torp och misstänker att skorstenen inte har använts på länge, ring sotaren för en kontroll innan du eldar. Kajor kan ha byggt bo i skorstenen, det är vanligast söder om Dalälven och riktigt svårt att få bukt med. Ett nät eller galler kan placeras över skorstenen för att hindra framtida bon. Om det ryker in kan det bero på att skorstenen är kall, att tilluften är för liten i förhållande till mängden luft som spisen kräver eller att skorstenen inte förmår transportera bort röken på grund av intilliggande hus eller träd. Sotaren kan ge råd.
Skorstenar behöver sotas olika ofta beroende på hur ofta man eldar. I Norrbotten där eldningssäsongen är lång kan man behöva sota en vedpanna fem gånger per år, medan en öppen spis som myseldas lite på höstarna bara behöver sotas vart fjärde år.
Elda rätt för mindre sot!
- Använd torr ved i lämplig storlek
- Försök få elden att ta sig snabbt
- Kontrollera att röken är klar och genomskinlig, inte svart
- Lägg alltid sot och aska i en plåthink med lock. Glöd kan finnas kvar i askan i flera dagar.
Lite om sotaryrket
Sotaryrket är omgivet av mystik, skrönor och intressant historia. Den säregna klädseln, det egna språket knoparmoj, de märkliga redskapen och förmågan att förebygga bränder har skapat mängder av myter kring detta av våra äldsta yrken.
På medeltiden kom de första skorstenarna, innan dess hade vi enkla hål i taken där röken gick ut. För att hålla kvar värmen i skorstenarna murades rökgångar, som snabbt sotade igen och behövde rengöras med jämna mellanrum.
De tättbebyggda städerna brann ofta vilket var förödande. Man insåg att sotet var en stor brandorsak och Vasaregenterna, som sysslade mycket med förebyggande brandskydd, anställde folk som skulle sköta sotningen vid hovet. som skulle sota hovets spisar. På 1600-talet skrevs sotning in i städernas brandordningar; lokala regler för hur brand skulle förebyggas. Under lång tid efter det var sotning en lokal angelägenhet, inga nationella regler fanns utan varje landsända byggde skorstenar och sotade på sitt sätt. Först 1874 kom en brandstadga som gällde hela landet, och så sent som 1950 kom regler för hur skorstenar skulle muras och med vilket bruk. I dag har kommunerna ansvar för att sotning genomförs, medan den enskilda fastighetsägaren har betalningsansvaret.
Sotning var ett smutsigt och farligt yrke. I södra Sverige var det rackaren, som även slaktade hästar och hjälpte bödeln, som sotade skorstenar. Rackaren hade låg rang och ingen annan ville utföra hans sysslor. Många var också rädda för honom, möjligen är det därifrån sedvänjan kommer att skrämma barnen med sotaren.
Successivt ersattes rackarna av sotare som kom invandrande från Tyskland och långsamt fick yrket allt högre status, delvis tack vare ett gesäll- och mästarsystem som belönade utbildning och hårt slit.
På 1800-talet började man ta småpojkar till hjälp för arbetet med att krypa upp och ned i skorstenarna och rensa dem från sot. Barnen hämtades från institutioner och levde ett hårt liv, där sotarmästaren bestämde allt. Belöningen var att pojkarna lärde sig ett riktigt yrke.
I dag utbildar man sig till sotare, eller mer korrekt skorstensfejare, på en eftergymnasial utbildning; Skorstensfejare med inriktning på brandskydd, miljö och energi. Utbildning drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och är öppen för alla.
Skorstensfejare är hantverkare och organiserar sig under Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund. Framtidsutsikterna är goda. Sotare arbetar inte bara med sotning utan också med brandskydd, ventilationsrengöring, rådgivning och allt annat som är kopplat till skorstenar och ventilation.