Lilla takskolan

För länge sedan var det naturen i ens omgivning som avgjorde vilket material man valde till taket, till exempel torv, strå eller ved. Takvinkeln anpassades efter materialet eller så fick man välja material efter den takform man ville ha. även Konstruktionen var avgörande för det material man valde, det vill säga om manmåste använda ett tyngre eller lättare material. Typen av hus och byggnadsåret har också haft betydelse för takens utseende och det material man använt.

Gammal parstuga

Så här kunde en bättre bondgård se ut på 1700-talet. En parstuga i väderbitet timmer, under ett sadeltak. Eftersom det ligger torv på taket är lutningen inte så stor. Torvtäckta tak har funnits sedan förhistorisk tid, men får idag betraktas som museala.

Karolinsk gård

Under karolinsk tid, i slutet på 1600- och början på 1700-talet, blev sä­­te­ri­taket vanligt på större mangårdsbyggnader. Taket täcktes ofta med tjocka spån, så kal­la­de kyrk­spån, som tjärades, med ren trätjära, som efter ett par stryk­ningar ger en brun ton, eller röd­tjära, det vill säga tjära färgsatt med röd­färgs­­pigment.

Gustaviansk stil

Gustav III:s italienska resa på 1780-talet ledde bland annat till att det franskinspirerade brutna taket fick konkurrens av det italienska taket. Man kan diskutera om det kan kallas så, men det flacka valmade sadeltaket var i alla fall vanligt på villor i dåtidens Italien. Järnplåt var ett passande material, som gjorde ett lätt elegant intryck.

Empire

När kejsarstilen empire bredde ut sig över norra Europa användes oftast ett lite flackare sadeltak. På herrgårdarna hade man kanske råd att täcka taket med dyrbar järnplåt. Den kunde fortfarande vara handgjord, och varje plåtskiva hade oftast måttet 60 x 45 cm. Plåten måste målas för att inte rosta, och de vanligaste färgerna var svart eller rött.

Rokoko

Strax efter 1700-talets mitt slog det brutna taket, eller mansardtaket, igenom på bred front. Det användes på herrgårdar, prästgårdar och bondgårdar. I vissa bygder var det populärt ännu en bra bit in på 1800-talet. På herrgården kostade man kanske på att täcka taket med handslaget enkupigt tegel. Det här taket är halvvalmat.

Jugend

Strax före 1900 slog jugend igenom. Denna nya stil använde sig av gärna av det brutna taket, ibland i en variant med konkava nedre takfall. På taket ligger med fördel elegant glaserat tegel, svart eller mörkgrönt. Takkupor, burspråk och balkonger hör också till stilen.

Schweizerstil - snickarglädje

På 1860-70-80-talen byggdes de flesta trähusen i schweizerstil, som var den populäraste varianten av snickarglädje. Huset kröntes av ett sadeltak med stort språng åt alla sidor. Taksprånget vilade på figursågade tassar. Ett modernt och billigt takmaterial var papp, som på den här tiden lades med trekantslist, så kallad listtäckning. Sedan tjärades eller asfaltströks pappen, så att den skulle hålla tätt och stå emot solen.

Nationalromantisk stil

Under 1910-talet valde många arkitekter bort allt vad krusiduller hette. De traditionella svenska materialen var bäst, och formen på till exempel fönstren hämtade man från tidigt 1700-tal. Taken var branta och täckta med tvåkupigt lertegel. Här och där fanns en liten takkupa.

20-talsklassicismen

På 1920-talet lade arkitekterna om kursen, ännu en gång. Taken var inspirerade av rokokon, och fönstren hämtades från empiren. En bättre villa kunde täckas med slätplåt, som målades i valfri kulör. Ofta valde man ljusgrönt, som imiterade ett ärgat koppartak.

Småstugan

Den här sortens villa började byggas vid mitten på 30-talet. Med hjälp av standardritningar, självbyggeri och förmånliga egnahemslån kunde även en arbetarfamilj bygga sitt eget hus. Om man måste pruta på något kunde man exempelvis välja att lägga papp på taket. Det är billigt och går fort, och är särskilt lämpligt för flacka sadeltak, som nu är populärt. Men nu är det slättäckning som gäller.
Text: Anders Franzén
Annons Pil ner


Spara
Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp


Just nu 13 objekt