Med flaggan i topp
Snart firar vi nationaldag och varje gård hissar flaggan. Enligt traditionen skall det finnas en flaggstång vid varje gård, och nog är det något av det svenskaste som finns med en flagga mot blå sommarhimmel!
Flaggor och flaggstänger är en relativt ung företeelse. I Sverige började man flagga vid officiella byggnader under 1800-talets andra hälft.
Oscar II bestämde 1873 att en flaggstång skulle resas på Stockholms slott och att kungaflaggan skulle vara hissad när kungen var hemma. Detta kritiserades av stadens invånare, som ansåg att flaggor främst hörde hemma till sjöss.
Snart spred sig emellertid seden att flagga även på land.
Vid Konst- och industri-utställningen i Stockholm 1897 flaggades det längs hela Strandvägen och vid unionsupplösningen med Norge 1905 flaggades det allmänt. Det gjorde att många privatpersoner skaffade stång och flagga. Snart hade varje gård med självaktning sin egen flaggstång.
Flaggor har starkt symbolvärde, för frihet och självbestämmande. Många stockholmare kastar en blick på Kastellholmen var dag, och drar en lättad suck när de ser den tretungade örlogsflaggan vaja på sin stång. Flaggan har nämligen hissats här sedan 1660-talet, och det sägs att den slutar hissas först om Sverige ockuperas av främmande makt. När militären lämnade Kastellholmen 1990 halades flaggan, men protesterna från allmänheten blev så stora att ÖB ingrep och den hissades igen.
Den blå och gula färgen kommer från Sveriges riksvapen Tre kronor, och det var Gustav Vasa som införde färgerna också på flaggan.
Äldre flaggstänger tillverkades av massivt trä, i dag görs de i glasfiber eller av sammanfogade trästavar. Flaggstångslinan var ursprungligen tillverkad av hampa. Numera används linor i nylon. Linan sätts på plats innan flaggstången reses och behöver bytas ungefär vart tionde år. Då brukar man passa på att fälla stången för att tvätta av den.
Den äldsta flaggstången i Sverige sägs stå vid Askerby skola i värmländska Sunne och restes 1896.
Respekt och regler
Kring flaggning finns en mängd regler, inte lika rigida i dag som förr, men dock regler.
Vid dödsfall och begravning hissas flaggan på "halv stång", vilket betyder till 2/3 av stångens höjd. Flaggan skall först hissas i topp och omedelbart därefter halas ner till angiven höjd. Då flaggan halas ner, skall den först hissas i topp. När begravningen är slut hissas flaggan omedelbart i topp.
Ett lands flagga får aldrig hissas under ett annat lands flagga. Svensk flaggduk får inte förses med märken, bokstäver eller andra tecken. Flaggan skall också vikas på ett speciellt sätt och hanteras med respekt när den är uttjänt: vik den så att den blå duken kommer utåt, och bränn alltid en utsliten eller urblekt flagga.
1 mars - 31 oktober bör flaggan hissas kl. 08.00, övrig del av året kl 09.00. Flaggan bör halas vid solnedgången, dock senast kl. 21.00. Vimpel kan vara hissad dygnet runt, dock ej samtidigt med flaggan. Allmänna flaggdagar är bland annat nyårsdagen, kronprinsessans namnsdag 12 mars, pingstdagen, midsommardagen, valdagen, Nobeldagen 10 december, och drottningens födelsedag den 23 december.
Vykorten kommer ur Anders Saxons samling, som även finns i boken Vykortens underbara värld/PQR.