Nygammalt i köket

Äldre kök är oftast platsbyggda i gedigna material och har kvaliteter värda att bevaras. När man bygger om sitt kök kan man därför gärna försöka spara så mycket som möjligt av det gamla, men anpassa det till dagens behov. Kan man inte spara det gamla kan man ha det som inspiration för sitt nya kök.



De flesta som äger ett hus vill någon gång göra om sitt kök. Orsaker till att man vill bygga nytt eller modernisera/förbättra ett befintligt kök kan vara att det inte finns något ordentligt kök, att det är litet, trångt och ofräscht, arbetshöjden är för låg, arbetsytor är för små, förvaring av porslin är otillräckligt, ventilation och belysning behöver förbättras, avloppsstammar behöver bytas och så vidare.

Lantkök med genuin känsla. Foto Susanne Almers.

Att komma fram till bra lösningar för äldre hus är en process, som ger bättre resultat om man tar god tid på sig. Ha inte för bråttom med att riva ur, bygga om eller bygga nytt - du riskerar att förlora känslan av sammanhang, äkthet och kvalitet. Tidigare generationers historia och spår i byggnaden kan samsas med den nuvarande generationens liv. Lyhördhet, ödmjukhet och känsla är viktigt. Tänk heller inte för kortsiktigt, utan försök välja lösningar som känns tidlösa, fräscha och välfungerande även efter tio år eller mer.
I sin planering bör man ta hänsyn till husets karaktär. Vilka tekniska och estetiska överväganden bör göras? Finns något kök och badrum överhuvudtaget? Finns avloppssystem och i vilket skick? Finns källare som man kan dra ner stammarna i? På så vis blir ingreppen i bjälklaget mindre. Vilken funktion bör de nya utrymmena ha, vilka önskemål och prioriteringar har familjen? Vilka material känns rätt? Finns möjlighet att bygga ut, och i så fall hur? Ibland kan det vara befogat att tänka på nya sätt. Till exempel kan porslin förvaras i andra utrymmen än fast köksinredning och råvaror kan förvaras i annat än kylskåp.


Hög standard hos HSB
För länge sedan lagade man mat över öppen eld. När gjutjärnsspisarna kom i mitten på 1800-talet, stängdes elden in och det blev renare, men mörkare i stugorna. När fotogenlampan spreds till allmänheten, kunde man också arbeta i större delar av storstugan, och inte i omedelbar närhet till spisen. Köksunderskåp tillverkades på plats med pärlspont. Överskåp fanns inte, man använde hyllor eller andra fristående skåp för förvaring.
På herrgårdarna fanns separata flyglar för köksarbetet, främst på grund av brandrisken. Köken flyttade senare in i huvudbyggnaden, företrädesvis i källaren.
Ännu långt in på 1900-talet hämtades vatten med hink från brunnen, och slasken slängdes ut i diket. HSB med Sven Wallander i spetsen började på 1920-talet bygga bostäder med betydligt högre standard. Lägenheterna hade gasspis, rostfri diskbänk, vatten och egen toalett med badkar. Man hade till och med sopnedkast.
I 1920-talets egnahem inreddes ofta köken i en nostalgisk herrgårdsstil, med välgjorda snickerier i pärlspont.

Modernt kök i massivt trä
Vid Stockholmsutställningen 1930 presenterade arkitekterna sina förslag om framtidens bostäder. Köken som visades var mycket små. Tanken var att husmödrarna skulle befrias från hushållsarbetet och förädlingsarbetet skötas av industrin. Kritiken mot de så kallade "laboratorieköken" blev hård, även av husmödrarna själva. Den efterföljande debatten mynnade ut i systematiska köksstudier kring köksarbete och köksutformning.
Under 1930-talet utarbetades olika så kallade mönsterkök och det "moderna" köket kom i mitten av 1940-talet. Gasspisen var placerad företrädesvis i ett innerhörn, där det också fanns en imkanal. Diskbänken kunde vara av rostfri plåt eller carrarramarmor och ha nedsänkta emaljerade hoar. Lägenheter försågs med frisk-luftventilerade skafferiskåp. Högmoderna små kylskåp byggdes in i köksinredningen. Skåpsnickerierna var gjorda av massivt trä med falsade luckor. Även lådorna byggdes i massivt trä. Snickerierna målades i en ljus, blank oljefärg.

Platsbyggt kök med hög kvalitet. Foto Nina Östman


Bänkskåpen var ca 80-85 cm höga, vanliga djupmått var 50 och 55 cm. Över diskbänken fanns oftast inga överskåp, i stället fanns mindre hyllor eller skåp med glasade luckor för finporslinet. Väggarna målades med blank oljefärg. Över diskbänk och spis fanns stänkskydd av kakel eller rostfri plåt, ibland av masonitkakel. Kökskranen sattes på väggen. Belysningen utgjordes av en ljusglob över spisen och en armatur i taket. Eluttag saknades ofta i köket. Svart-vitrutig linoleum användes som golvmaterial. Under fyrtio- och femtiotalen kom också boardköken, som hade överskåp och luckor av slätmålad masonit på träram. Ofta var skåpluckorna snedställda och skjutbara; under dessa fanns speceri- och kryddfack i glas. På 1950-talet gavs köket uttryck av många nya material och modern design. Perstorpsplattan Virrvarr, mönstret ritat av Sigvard Bernadotte, introducerades. Färgglada sprutlackerade luckor och plastmaterial kännetecknar 60-talets kök. Även furukök blev omåttligt populära.

Smarta finesser
De tidiga spontade köken är av mycket god kvalitet, och hantverksmässigt gjorda. Titta bara på tjockleken på pärlsponten, den är mer än dubbelt så tjock som dagens. Behåll gärna dessa så långt som det går, komplettera hellre än riva ut. Överskåp kan byggas till i samma stil av en snickare. Funkisköken, klädda med masonit och oftast med en prydlig rad av Redalådor, är ofta platsbyggda. De har många gånger smarta finesser som extra arbetsbord, utdragbara skärbrädor och bakbord/brödlådor. Eftersom överskåpen går till taket slipper man damm och fett på ovansidorna. Bevara i största möjliga utsträckning dessa kök, som har mycket bättre kvalitet än dagens nya kök. Slipa snickerierna och måla om dem i ljusa oljefärger. Du får ett hållbart, vackert kök.
Ett"nytt" kök kan byggas efter helt moderna principer eller en mer anpassad lösning. Man kan använda nya eller begagnade skåp, eller gamla stommar kompletterade med nya stommar och nya snickeritillverkade luckor och bänkskivor. Även här gäller de att inte falla för senaste modet, välj gärna något traditionellt. Stommar i solitt trä ger extra stadga men är mer kostsamt om man ska ha nytt. Tänk på att ytorna ska kunna underhållas. Det finns exempelvis skåpluckor där ytskiktet består av en folie. Kan vara mycket snyggt som nytt men efter en relativt kort tid slits ytskiktet igenom vid det mest använda handtaget. Då har sannolikt garantin gått ut och den folien finns nog inte heller kvar.

Fristående skåp sväljer mycket
För porslinsförvaring kan man mycket väl välja andra lösningar än köksskåp. Många av oss har betydligt fler servisdelar än köket är byggt för. Finservisen kan då gärna placeras i ett fristående, kanske glasat skåp, till exempel en skänk i anslutning till matplatsen eller i finrummet. Sådant man använder sällan kan få plats i skafferi eller i en garderob. De stora serveringsskåpen rymmer massor av porslin och kökssaker, försök behålla dem.

Mönsterkök från 1960-talet, ur Bonniers kokbok 1960. Foto Eric Coard.

Om du har ett gammalt skafferi - var rädd om det! Förutom att det rent praktiskt kan hålla en stor mängd specerier och köksvaror i en lägre temperatur, är det en fröjd och lyx att få husera i ett skafferi. Ett skafferi är, beroende på sin storlek, även ett bra sätt att få in mikrovågsugn och frys. Därmed kan man frigöra plats i köket. Fundera över om det finns möjlighet att bygga ett skafferi. Ett litet skafferi på 1x1 meter räcker längre än man tror. Skafferiet byggs med fördel på norrsidan, men det är inget krav.


Rätt mått förenklar arbetet
Arbetsbänkar måste ha bekväm arbetshöjd, gamla bänkar är ofta upp till 10 cm för låga. Vissa gamla bänkar har ingen eller mycket låg sockel, då kan man välja att höja sockeln. Om sockeln redan är normalhög kan man lossa skivan och lägga en träram mellan skåpstommen och skivan. Eventuellt kan man sätta in låga lådor och/eller skärbräda i detta utrymme. Naturligtvis måste rördragningarna göras om i de fall där armaturen sitter i bänken. Om det redan finns överskåp kan de behöva flyttas upp. Avståndet mellan bänkskivan och överskåpens underkant ska vara minst 50 cm. Om man bygger serveringsskåp i äldre stil, där man inte behöver ha en arbetsyta, är det dock en fördel om avståndet mellan över- och underdel är mindre än 50 cm. Det ser mer äkta ut.
Smala kök med inredning utmed båda motstående väggarna, så kallade parallellkök, kan bli för trånga. Gången mellan raderna bör vara minst 120 cm. Det finns inredningar i olika djupmått från 20 cm upp till normala 60 cm, och det går naturligtvis att beställa inredning efter egna mått. Ett billigare sätt är att köpa skåpstommar som man sedan bygger om till anpassat djup. Se upp med lådor, speciellt lådskenor - de kan inte kortas av.
Utmärkt litteratur om att planera kök finns i boken "Köpa kök"..
Ta god tid på dig att planera arbetet med ditt nygamla kök! Resultatet blir bättre och byggprocessen smidigare. Lycka till med din ombyggnad.

Text:
Arja Karppinen & Per Zackrisson
Båda författarna är ingenjörer och entreprenörer inom byggnadsvård i Småland.

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Annons Pil ner


Spara
Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp


Just nu 28 objekt