Radon finns överallt

I många hus i Sverige finns alldeles för höga halter av radon; en gas som varken syns eller luktar och som är bidragande orsak till cirka 90 cancerfall per år. Radon är något av en tickande bomb, även i det gamla trähuset.

Foto Philip Håkanson

Strålning kommer främst från radioaktiva ämnen, till exempel uran, som förekommer naturligt i vår berggrund och mark. När uranet sönderfaller bildas radongas som kan skada cellerna i våra luftvägar och lungor. Radon finns i luft, vatten och marken, och 500 lungcancerfall per år beror på radon. Visserligen är de flesta som insjuknar också rökare, men 40-90 fall per år drabbar ickerökare som bor i radonhus. Om man sän­ker radonhalten i alla hus som har över gränsvärdet 200 Bq/m3 inomhusluft kan man på längre sikt undvika cirka 200 lungcancerfall varje år. Därför skall 400000 hus saneras inom de närmaste 15 åren.

Radon finns också i vissa byggmaterial, främst blåbetong, och en vanlig missuppfattning bland trähusägare är att det bara är betonghus som har höga radonhalter. Visserligen stäm­mer det att blåbetong, som användes till hus 1929-1981, främst 1950-1970, innehåller radon. Men gamla hus på radon­rik mark kan också ha enormt höga halter. Radonhalten beror helt på var huset ligger, vilken grund det är byggt på och vilka markförhållandena är.

Godtyckligt gränsvärde
Per Hallberg på företaget Radonkonsult, som har specialiserat sig på radonmätning och sanering, menar att man aldrig kan veta om ett hus har höga radonhalter innan man har gjort en långtidsmätning under eldningssäsong.
-Ofta talar man om låg- och högriskområden, men då tänker man inte på att ett hus till exempel kan ha en grund av grus och sten hämtat från en radonhaltig plats, eller betong blandad med vanlig ballast såsom krossad sten, som är starkt radonhaltig, säger han.
-Över huvud taget har vi höga radonhalter i Sverige och gränsvärdet 200 Bq är satt utifrån ekonomiska aspekter. Det är ett värde som är rimligt att nå i svenska hus utan alltför stora kostnader, men inget som har någon grund i forskningen. I Holland tycker man till exempel att deras bostäders medelvärde på 25 Bq är högt och siffrorna är alltså godtyckliga.

Markradon finns i marken och når huset genom grunden, byggnadsradon finns i byggmaterialen. Markradon kan man möjligen få bukt med genom att täta runt sprickor och rensbrunnar, men oftast finns det många sprickor som inte kan ses utan förstoringsglasdär radonet sipprar fram. De flesta som lyckas med sin sanering har låtit installera en radonsug som suger ut radonet under huskroppen.

Undertryck skapas
Byggnadsradon får man bort genom att öka ventilationen och luftomsättningen.
- Många gör ett ödesdigert fel när de vill öka ventilationen; de sätter in ventiler i fönstren men utan att öka frånluftsflödet i skorstenen, säger Per Hallberg. Skorstenen som är dimensionerad för mycket mindre luftflöden klarar inte att forsla bort all den nya luften, som i stället hinner värmas och stiga uppåt. Uppe på vinden kondenserar den till fukt och i värsta fall mögel på kort tid. Sätter man in karmventiler i fönstren måste man komplettera dem med en fläkt i skorstenen, som tar hand om all frånluften. På så vis blir man av med byggnadsradonet, men i stället kan undertrycket som skapas i huset leda till att mer markradon än tidigare nu sugs upp. För att få bukt med det behöver man en radonsug under huset.

Per Hallbergs företag arbetar med en särskild metod som kallas smalrörsmetoden. Tekniken utvecklades av Pers far i början av 90- talet. Den går ut på att man borrar ett antal mycket små hål genom grunden, där radonet kan ledas ut till rör kopplade till en radonsug. Med denna metod får man garanterat ner radonhalten, men är huset kulturhistoriskt intressant kan det bli dyrt att återställa till exempel golv och väggar efter borrningen.




Läs mer
www.radonguiden.se
Fakta om radon, nyttiga länkar
och lättillgänglig information.

www.radonkonsult.se
Smalrörsmetodens grundare
har en informativ webbsida med
möjlighet att få en gratisoffert
på saneringskostnad för ditt hus.

www.boverket.se
Adresser till länsstyrelsen som
tar emot bidragsansökningar,
blanketter etc.

www.ssi.se
Fakta om radon, riktvärden
och kontaktinformation till
godkända sanerare.

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Annons Pil ner


Spara
Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp


Just nu 34 objekt