Varje år brinner cirka 500 hus ner på grund av fett, tjära, för häftig eldning eller för dålig täthet i skorstenen. Så här gör du för att undvika den katastrofen!

Foto: Per Myrehed

Om du eldar ofta måste du även sota oftare än vad regelverket säger, annars finns risk för brand.

Fram till mitten av 1800-talet bestod skorstenarna ofta bara av en enda stor rökkanal. Eldstäderna i de olika rummen anslöt till skorstenen som var i grova dimensioner. Ofta hade den en bärande konstruktion och det var inte ovanligt med bärande balkar som vilade på, eller till och med gick rakt igenom, skorstenen. Symmetrin mot huskroppen var viktig, så skorstenen kunde byggas lutande på vinden för att skorstenen skulle kunna mynna ut på rätt plats på taket.

Eldstaden var ofta placerad i ytterkant av huset, ibland var till och med bakväggen på eldstaden utanför själva huset i form av en putsad vägg som övergick i skorsten. Byggmaterialet i gamla skorstenar var tegel, antingen i tvåtumsmått 2x6x12 tum eller tretumsmått 3x6x12 tum, men även natursten förekom i stor utsträckning, inte minst i stora skorstenar. Fram till 1800-talets mitt var det vanligt med kalkputsade och vitkalkade skorstenar för att de skulle bli tätare. Att behandla oputsade skorstenar med tjära med kimrök förekom under seklets andra hälft, kanske för att efterlikna finare byggnaders plåtinklädning, men det kan lika gärna ha varit skydd mot frost och fukt.

Mot slutet av 1800-talet kom fabrikstillverkat tegel som var mer frostbeständigt än tidigare, och det blev inte längre nödvändigt med ytbehandling eller plåtinklädnad men många arkitekter sökte vid 1900-talets början sina förebilder i äldre byggnadstradition. De vitkalkade skorstenarna blev åter på modet, och på 1920-talet kläddes gärna skorstenarna med falsad skivplåt. Väljer man en färg i dag, är det viktigt att den kan andas och släppa igenom fukt.

 

Så renoveras skorstenen

Det finns två olika metoder när man renoverar en skorsten.

  1. Glidgjutning med bruk
    Efter rengöring placeras en kudde i skumgummi med duk i botten av skorstenen samt bruk. För detta behöver man ta bort tre lager tegelsten i nederdelen av skorstenen. Men det är en liten insats då man väljer att ta bort bruket mellan tegelstenarna och kan lätt laga in efteråt.

    Foto: Illustration från Landy Vent Int. AB

    Tidigare användes kalkbruk men i dag används ett särskilt keramiskt bruk. Säcken är ansluten via en vajer till ett spel som sitter uppe på skorstenskrönet. Spelet drar därefter upp säcken med bruket ovanpå som effektivt fyller igen alla sprickor och håligheter. Behandlingen kan behöva upprepas flera gånger. Med glidgjutningen vandrar fukten ur skorstenen naturligt och ger den en lång livslängd.
  2. Flexibla stålrör
    1964 började muraren Arvid Johnson täta läckande skorstenar med hjälp av flexibla insatsrör. Insatsröret är i böjligt rostfritt stål som förs genom befintlig rökkanal. När arbetet utförs görs ett arbetshål ovanför anslutningen till eldstaden där en anslutningsdetalj till insatsröret monteras, sedan dras insatsröret uppifrån och ned genom kanalen.
    Hålet muras igen och utrymmet mellan röret och den murade kanalen fylls med ett isolerande granulat i glimmer, vermikulit. Vermikuliten stabiliserar även röret i skorstenen, gör det lättare att sota och hindrar kondens från att bildas på rörets utsida. På toppen av röret sätts ett kantbeslag som muras fast emot den befintliga skorstenskronan.

    Foto: Illustration från Landy Vent Int. AB

    Röret har 30 års garanti men man ska vara medveten om att skorstenen inte värms upp på samma sätt som tidigare och att den kan brytas ned snabbare då fukten i skorstenen inte försvinner lika lätt längre då den inte blir lika varm. Det får heller inte komma ned fukt eller regn i ett stålrör, för då kan vattnet rinna ned i kakelugnen och lösa upp lerbruket och göra att ugnen läcker. Man måste sätta ett skydd som gör att vatten inte kommer ned i stålröret, som en skyddshatt i plåt eller plåtkupa.För båda metoderna gäller att man bör filma kanalen för att studera resultatet innan besiktning av arbetet beställs. Besiktning ska utföras av sakkunnig. Kanalen ska uppfylla Boverkets täthetsklass för murade skorstenar.

Så går en provtryckning till

Provtryckning, eller täthetsprovning som det också kallas, innebär att man undersöker hur tät skorstenen, anslutningen och eldstaden är. Skorstensöppningen uppe på taket täcks med skumgummi. I eldstaden tänds en rökgaspatron som fyller skorstenen med rök. Eldstaden och luckorna i eldstaden täpps igen med skumgummi och ett litet övertryck bildas, antingen av egen kraft eller med en liten kompressor. Sedan undersöks hela murstocken noga på rök från rökgaspatronen, för att se om rök läcker ut vid till exempel bjälklagsskiftningar, om man kan känna rökos utmed skorstenen och att de olika kanalerna inte läcker sinsemellan. Om någon kanal i skorstenen släpper ut rök görs en bedömning vilka åtgärder som ska vidtas, till exempel täta med bruk (glidgjutning), eller att dra stålrör.

Eldningstips

Varje år inträffar 1 500 bränder på grund av felaktig eldning. En tredjedel(!) av dessa är så pass allvarliga att huset brinner ned.* Ofta handlar det om att man fått en överhettning i skorstenen på grund av för hög rökgastemperatur. Man har eldat för mycket. De flesta moderna kaminer är inte
dimensionerade för mer än tre kilo ved i timmen, vilket ungefär motsvarar tre större klabbar.
*Källa Brandskyddsföreningen

 

 

 

 

 

NUVARANDE Skorsten på gammalt hus
NÄSTA Husgrund på gammalt hus