Sommarhus i sten

Patina och varsamhet var ledorden för Lars och Ann-Kersti Bäckman då de flyttade in på 1700-talsgården.

Bjerges i Eksta är ett av Gotlands högsta kalkstenshus. Den vitkalkade mangårdsbyggnaden från sent 1700-tal reser sig imponerande med fönsterrader i fyra våningar över både grannarnas taknock och de höga träden på tomten.

Den praktfulla gården Bjerges på Gotland. Foto Katarina Grip Höök


Gården ligger väl skyddad från Östersjöns vindar, i sin lilla dunge på Gotlands västra kust. En tio minuters cykeltur bort brusar havet och väl där har man fantastisk utsikt över Stora och Lilla Karlsö. Ålderdomligt men stolt tronar här ännu gården Bjerges boningshus, 240 år efter att det uppfördes av Jacob Jacobsson. På platsen låg ett medeltida stenhus som revs till förmån för nuvarande byggnad, men de gamla murarna återanvändes. Här har människor bott sedan stenåldern. Gården bestod under medeltiden av fyra, fem gårdar i ett så kallat grannlag. Här fanns brygghus, ladugårdar, tröskhus,källare, smedja och avträde. I dag återstår endast boningshuset,en ladugård och jordkällare. Det rymliga huset är bevarat i näst intill ursprungligt skick.Den typiskt gotländskt kalkputsade fasaden är krackelerad och flammig på sina ställen, men det är inget som bekymrar nuvarande ägarna Ann-Kersti och Lars Bäckman.
– Huset var helt orört när vi köpte det. Det var det vi föll för, berättar Ann-Kersti. Vi vill bevara den fina patinan och göra så få ingrepp som möjligt.
Därför skall fasaden inte åtgärdas just nu, utan får förbli orörd tills det verkligen är dags att putsa om.

Gården hade legat ute till försäljning en längre tid och familjen Bäckman var intresserad, men något avskräckt av allt renoveringsarbete. Till slut bestämde de sig ändå för att inspektera huset i verkligheten.
– Bilderna på nätet överensstämde dåligt med hur det egentligen såg ut. Huset var i väldigt mycket bättre skick än vad vi trott. Alla golv var fina, det var inga problem med taket. Ett plåttak hade lagts på i början av 1960-talet. Och det har aldrig varit några större vattenskador här. Det relativt goda skicket, den särpräglade stämningen
och känslan av orördhet övertygade till sist och paret köpte gården.

Stenhusens ö
1757 drevs en lag igenom i Sverige som fick stor betydelse för det utbredda stenhusbyggandet på Gotland. Den som uppförde sitt hus i sten fick 20 års skattebefrielse, detta för att skona landets skogar och minska brandfaran i städer
och byar. En revolution i stenhusbyggande bröt ut på det stenrika Gotland. Under denna tid uppfördes den praktfulla gården Bjerges.

Gotland är stenrikt, på Bjerges är alla kalkstensspisar intakta. Foto Katarina Grip Höök


Mangårdsbyggnaden är ursprungligen en klassisk parstuga i en våning som 1830 byggdes på med ytterligareen våning och en hög vind som reser sig i hela två våningar
och ger huset dess speciella karaktär. Enligt sägnen var en piga orsaken till att huset fick en sådan annorlunda takform. Snickarna som byggde huset retades med en av pigorna. Till slut ilsknade hon till så pass att hon en kväll sågade av deras mätkäppar. Arbetarna märkte inget utan fortsatte såga till takdelarna. När längderna till slut skulle
sättas upp stämde ingenting. De var tvungna att snabbt tänka om och taket fick på så vis ett annat avslut. Ilsken piga eller icke, taket har ett högst ovanligt utseende med
sitt branta och brutna tak och sticker ut från gotländsk byggnadstradition.
När Ann-Kersti och Lars tog över gården i december 2009 hade den ägts av samma släkt sedan 1521, troligtvis ännu längre, men då vet man säkert att en domare Jacobsson stod som ägare till Bjerges. Inomhusklimatet kan vara kallt i stenhus då de tjocka stenväggarna lagrar kyla. De enda värmekällorna var då som nu eldstäder och kakelugnar. Vintertid brukade den tidigare ägaren i stort sett bara en av salarna på övervåningen. Där hade han skapat sig en liten lägenhet om ett rum och kök genom att sätta upp mellanväggar. Det rummet var det enda isolerade i hela huset. Höstarna på Bjerges är gengäld desto varmare då väggarna håller sommarens värme långt fram till jul.

Väggskåp från 1700-talet
Hela boytan uppgår till 200 kvadratmeter – utöver den stora oinredda vinden – med farstu, badrum, kök, två salar – en nere och en uppe, kammare och sovrum. Vatten och avlopp fanns tidigare endast indraget i farstun på bottenvåningen och på gården ligger utedasset. Rakt fram från entrén sett ligger det gamla köket, som Ann-Kersti och
Lars har gjort om till tvätt- och badrum utan att fördärva den gamla köksinredningen. Ingen toalett finns, däremot ett badkar med tassar. På var sida om entrén ligger på traditionellt vis två salar varav den ena numera är kök med ett rymligt skafferi. En granne som är murare anlitades för att bygga och kakla en ny köksbänk med marockanskt kakel. De putsade väggarna har lämnats i det skick de var och det
vackra väggskåpet är i stort sett den enda utsmyckningen. Väggskåp insatta i nischer i stenväggen var populära under medeltiden och då stenhusbyggandet tog fart under
1700-talet fortsatte den traditionen. Skåpen var alltid målade och oftast i flera olika kulörer. Väggskåpet på Bjerges är stort och har använts som skafferi. På andra sidan farstun ligger det andra stora rummet på bottenvåningen och det
används som vardagsrum.
– Brädtaket skall målas vitt här så småningom, säger Ann-Kersti.

Foto Katarina Grip Höök


I farstun leder trappan upp till övervåningen med sal, kammare och stort sovrum. Här, liksom på bottenvåningen, har alla golv breda, rejäla, såpskurade bräder. I
sovrummet finns stora inbyggda förvaringsskåp och en stor sandstensspis med dekor och årtalet 1830 i relief, vilket vittnar om att det här var en rik gård.

Märkligt orört
I vintras satte Ann-Kersti igång med att renovera fönstren, femton stycken. Sist fönstren målades var troligtvis vid en renovering på 1960-talet. Fönsterbågarna är därför torra och det är lätt att få bort färgen. Fem fönster har hon hunnit med än så länge. De målas mörkt bruna, nästan svarta, med linoljefärg.
– Till sommaren är det tänkt att allt skall vara klart
men jag tar lite i taget.

Vinden vill familjen så småningom göra om till sommarrum, takhöjden gör att rummet får en enorm rymd. På sikt skall de också ta itu med trädgården som i dagsläget bara
är en enda stor gräsmatta med några gamla fruktträd och syrener. Framför allt vill de skapa flera mindre rum i trädgården, ha några murar och häckar och kanske ett växthus.

Bjerges är märkligt orört, nästan fruset i sin tid. Och familjen Bäckman har bara gjort det mest nödvändiga för att kunna sommarbo här – byggt ett kök, ett badrum och
därmed dragit om vatten och avlopp och så har de fixat till skorstenarna.
– Vi tycker det är så fint som det är. Utedasset får bli kvar, det var för mycket intrång på huset att sätta in en toalett. Vi vill inte hålla på för mycket, det skall framför allt
vara ett sommarboende och så vill vi ju värna om huset unika karaktär.
Annons Pil ner


Spara
Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp


Just nu 19 objekt