Stängsel med stil

Behöver du nytt staket? Skall det vara gärdesgård, spjälor eller smide? Gör ett som passar med den tid då huset byggdes.

Klassiskt spjälstaket med slamfärgsmålade slanor, spetsiga upptill för vattenavrinningen. Foto Caroline Swartling

Staket stänger ute, eller inne. Vilda djur och obehöriga får stanna på utsidan, tamdjur och barn hindras att springa bort. Dessutom är staketet en psykologisk barriär mellan mitt och ditt, hemtamt och främmande.

Staketens utformning har varierat genom tiderna, i färg, material och utförande. De äldsta staketen är stenmurar i stenrika trakter, som Småland och Gotland, och enkla gärdesgårdar i skogsbygder. Både murar och gärdesgårdar var lätta att bygga med det material som fanns på plats, lätta att underhålla och laga. Än i dag passar gärdesgårdar, oftast gjorda i obehandlad gran, fint i lantlig miljö, till exempel kring hagar.

Spjälstaket är också enkla och gjorda av det material som finns närmast till hands, men ofta fint arbetade med dekorativa knoppar eller varierade avstånd mellan spjälorna. Spjälstaket består av stolpar och skrank med slanor och spjälor. Finsidan vänder sig utåt, baksidan ligger mot tomten. Den enklaste varianten är snedsågad upptill och täckt med en brädbit för vattenavrinningen. De smala brädor som utgör spjälor är vanligen sju cm breda och bildar en barriär som vanligen är jämnhög. I lite finare staket är stolparna olika långa och bildar därmed en våglinje eller en serie bågar.

Järngrindar med geometriskt mönster upptill var populära under första hälften av 1900-talet. Foto Stellan Ridderstrand

Vanligast var att spjälorna målades i röd slamfärg och topparna i linoljefärg –linoljefärgen var dyrare och alltför exklusiv för hela staketet, men topparna fick en skvätt för att skyddas mot regn och snö. Därifrån kommer traditionen med röda staket och vita spetsar. Bohuslän var ett undantag, där var hela staketen vita liksom husen. Ofta har också spetsarna snedställts för att vatten skall rinna bort och inte leda till röta.
Grindar och grindstolpar målades vanligen i oljefärg, oftast i en kulör som passade med huvudbyggnaden, men i ljusare färg än resten av staketet. Under 1800-talets senare del var ockragult, milt grönt och grått sista skriket, medan grönt och rött blev mode kring sekelskiftet 1900. Under denna tid blev staket och grindar pampigare, man hade gärna dubbelgrindar och stolpar med dekorativa figurer, till exempel utkarvade hjärtan och rundlar. Solgrinden var mycket populär, där snedställa träribbor bildade ett mönster av en sol.

Kring 1915-20 blev smidesgrindar i ropet. En ramverksgrind med dekorativt mönster upptill blev då populär och höll sig kvar långt in på 1950-talet. Grindarna inramades vanligen av grönskande häckar eller gunnebostängsel och målades med grön, svart, grafitgrå eller silverfärgad oljefärg.
Har du ett gammalt staket eller grindar i dåligt skick, ta med dem till ett snickeri eller en smed och tillverka nya efter den gamla förlagan! Har du inga gamla inhägnader kvar, titta runt i området. Ofta har hus haft likartade staket.

Gärdesgården är lätt att bygga och lätt att laga. Foto Per Myrehed

*I lantlig miljö passar gärdesgårdar i gran fint. Bygg en egen eller köp från en gärdesgårdsfirma.

*Klassiska spjälstaket passar alltid bra i äldre miljöer på landsbygden. Vanligast var att spjälorna målades i röd slamfärg och topparna i vit linoljefärg. Bygg själv eller köp. Bygger du själv, snåla inte in på mängden spjälor för att få ner materialkostnaden. Ett alltför glest staket ser fattigt ut.

*Till putsade villor och småhus från mitten av 1900-talet passar smidesstaket- och grindar bäst. Begagnade hittar du hos byggnadsvårdsbutiker, nytillverkade finns hos smidesfirmor.

*Plank passar inte i landskap eller runt villor, men hör småstäder till.

*Staket lägre än 110 cm kräver normalt inte bygglov, men hör för säkerhets skull med din kommun vad som gäller där du bor.


Vad kostar det?
Enklare grind i smidesjärn, byggnadsvårdsbutik: 500-3 000 kr
Nytillverkad grind efter gammal förlaga: 6 000-10 000 kr
Hemsnickrat spjälstaket med spetsar, material: 200 kr/m
Byggmarknadsgrind i tryckimpregnerat virke: billigt men utan historisk förankring: 300 kr
Byggmarknadsstaket: 300 kr per längd om två meter
Stolpar med beslag: 100 kr/styck

Läs mer om staket
Villaträdgårdens historia/Åsa Wilke/Prisma
Grindar, staket och plank/Hans Mårtensson/Prisma
Staket, grindar, plank och portar/Ingald Andersson/ICA Bokförlag
Staket och grindar/Dag Thorstensson/Forum

Annons Pil ner


Spara
Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp


Just nu 26 objekt