Vi räddade ett hus

Lär dig allt du kan om gamla hus, stå på dig mot hantverkare och håll fast vid dina tankar om hur huset skall renoveras. Med de budorden i huvudet rustar Mikael Hörnlund och Helga Engqvist sitt hus, som varit kraftigt förvanskat sedan 1970-talet.

För tre år sedan bodde Mikael och Helga i en lägenhet i Solna. Mikael tittade förstrött på bostadsannonserna, fick syn på ett hus till salu i Gnesta och paret åkte iväg på söndagsutflykt.
–Trädgården var helt igenvuxen med gräs, gamla nyponbuskar som växte och trasslade in sig i fruktträden, vildvuxna körsbärsträd i mängder, inga rabatter. Huset var enormt risigt, klätt i brun och gul plåt, med sjuttiotalsytskikt överallt i form av Tretex och Masonit, rötskador och en allmänt bedagad känsla. Det var fullt med folk på visningen men alla vände nästan direkt. Men jag kände atmosfären, det här huset vill jag ha!
Huset blev deras, och paret flyttade in en av de kallaste dagarna i januari.
–Det var -25 ute och + 13 inne. Jag hade bett sotaren komma på inflyttningsdagen för att provtrycka den kakelugn som stod i nuvarande sovrummet, så att vi skulle kunna elda direkt. Mot alla odds blev den godkänd.
I två iskalla vintrar fungerade ugnen innan det blev dags att sätta om den av lokale kakelugnsmakaren Lars Norrbom. Som extra bonus har familjen en kakelugn från 1700-talet på övervåningen, vilket också blev godkänd.

Helga arbetar som föreståndare på ett gruppboende och Mikael är musiker, men bytte karriär i samband med flytten till Gnesta och startade eget företag som fotograf. Ingen av dem har något förflutet inom byggande, men Mikael har alltid varit intresserad av gamla hus.
–Jag har läst hur mycket som helst, alla böcker som finns, på nätet, Gård&Torp, allt. Jag har verkligen råpluggat byggnadsvård.
Med Björkhaga har han fått nytta av sitt kunnande i praktiken. Först av allt måste taket läggas om, det hade blivit omlagt på 1980-talet men inte på ett fackmannamässigt sätt, så vatten hade letat sig in och taket och kattvindarna samt några ytterpanelbrädor var delvis rötskadat. Hedenstedt i Trosa fick uppdraget att lägga om taket. Det handslagna teglet återanvändes och nya stuprör med traditionellt utseende sattes upp.

Första sommaren tog sedan Mikael tag i den totalt eftersatta trädgården. På en bevarad tomtkarta från 1885 såg man att det hade funnits en bred grusgång där det nu bara växte gräs. Mikael petade i gräset där gången borde vara och hörde knaster. Kunde gruset finnas kvar därunder?
Med en kantskärare, spade och skottkärra fick han bort gräset och visst, där under fanns den gamla grusgången kvar i ganska bra skick. 11 ton naturgrus med dimensionen 8/16 beställdes och skyfflades ut, ett drygt arbete. Samtidigt dränerades tomten så att vatten rinner från huset i stället för mot det.
Grannar och bekanta har sedan kommit med växter och i dag börjar trädgården bli återställd som den kan ha sett ut 1885, med en bred grusgång upp till huset, kantad av prydliga perennrabatter. Nu skall marknivån sänkas, grusgångar kring uthusen återställas och fler rabatter anläggas.
–Många har frågat varför jag lade massa tid på trädgården när vi hade ett ruckel invändigt, men för mig är det viktigt att ha någonstans att återhämta mig och få lite distans. Jag vill kunna gå ut i trädgården med en kall öl eller en kaffe och sitta under ett träd och tänka, annars skulle jag bli galen av all renovering.

Nästa projekt var att få bort fasadplåten som smälldes upp på huset någon gång på 1970-talet.
–Jag var livrädd när jag försökte lyfta på plåten och titta in. Tänk om hela fasaden var möglig eller rutten? Men allt var bra och friskt där bakom, trots att övervåningen var inklädd med plast bakom plåten.
Fönstren, karmar och foder var däremot i sämre skick. De var målade med brun och gul plastfärg som hade stängt inne fukt, och några bågar var stadda i viss förruttnelse.
–Tack och lov är virket av hög kvalitet och bågarna gick att rädda. Alla kvarvarande fönster på bottenvången renoverade vi själva sommaren 2011, naturligtvis kittades de med linoljekitt och målades med linoljefärg.

Vissa fönster byttes ut på 70-talet och i samband med badrumsrenoveringen bestämde sig Mikael och Helga för att låta en lokal snickare göra nya bågar och karmar till badrum, kök och sovrum. De kontaktade en lokal duktig hantverkare, Max på Järna Snickerifabrik, som fick uppdraget att tillverka nya fönster.
Invändigt har också mycket arbete gjorts men koncentrerat till övervåningen. Alla innertak var klädda med Treetex och någon oidentifierbar pärlspont sedan sjuttiotalet. När den togs bort kom den gamla pärlsponten fram. Det gamla pärlspontstaket i hallen hade fått en större brandskada någon gång på sjuttiotalet, vilken måste åtgärdas på något sätt. Flera personer rådde Mikael att riva ner taket och sätta upp ny pärlspont, men det ville han inte.
–Det var husets atmosfär jag föll för, och om jag tar bort massa delar från det gamla försvinner ju atmosfären.
I stället skrapade han bort all gammal färg och spackellager ner till trärent med hjälp av en Speedheater, otroligt jobbigt eftersom han hela tiden måste arbeta uppe i taket, och samtidigt vara försiktig så att inte det torra spröda virket tog skada. Taket grundades, spacklades, slipades, målades, spacklades, slipades och slutligen målades taket fyra gånger med linoljefärg som slipades mellan lagren.
–Det tog några veckor och var väldigt jobbigt, men jag har satt ribban högt. Det skall inte kosta en massa, vi är en vanlig familj med vanliga inkomster, men jag försöker göra allt noggrant så att utrycket och utförandet känns gediget och äkta.

Hantverkare som tycker något annat än Mikael har varit vardag under hela arbetet.
– Det blir ett problem när man är intresserad av byggnadsvård och har läst en del. Normalt är det hantverkaren som kan sin sak och kunden som lyssnar och lyder, men nu när jag har haft en annan syn än hantverkaren och inte velat gå med på att metoder och material är omöjliga eller hopplöst föråldrade, har det blivit svårt, menar Mikael.
– Några hantverkare har blivit jättearga när jag har drivit mina idéer, och i bygghandeln har det varit helt omöjligt att få de grejer jag vill ha. Då gäller det att vara säker och stå på sig, och hur många är det? De flesta litar ju på att hantverkaren vet vad han pratar om.
Ett exempel var när Mikael ville montera in en begagnad toalettstol i stället för en ny, tre gånger så dyr. Rörmokaren vägrade montera stolen och menade att porslinet var gammalt och skört och skulle krackelera. I stället fick den lokala rörfirma som gjorde resten av rördragningen i badrummet montera stolen, vilket förstås gick jättebra.
Så har det varit genomgående, berättar Mikael, så när han har fått tag i en bra hantverkare som förstår sig på gamla hus har han varit rädd om den.
–Det är en av mina viktigaste lärdomar – se till att skaffa bra hantverkare som du kan prata med och som förstår vad du håller på med. Förtroende är jätteviktigt om det skall bli bra.

Gård&Torp återvänder framöver till Björkhaga och ser hur det har gått. Till dess kan du följa restaureringen på parets blogg bjorkhagagnesta.wordpress.com.



Så har vi gjort
Mikael och Helga började renovera sådant som kan ge huset större skador: taket är omlagt, rötskador åtgärdade i kattvindarna, all gullfiber är borttagen och ersatt med linfiberisolering, grunden är frilagd från jord efter år av markhöjning, plåtfasaden är borttagen. Därefter gav de sig på badrum och fönster. Nästa projekt blir fasaden som skall målas om, kanske i guldockra, och köket, som skall byggas om helt och få en ny murad köksspis under 2013. Trapphuset har några kvarvarande perspektivfönster från 1970-talet, som skall bytas ut nu i vinter. Övervåningen skall inredas med golvsocklar, lister, tapeter, målas. Eventuellt måste syllen bytas på bostadshuset på vissa ställen då tyvärr stengrunden har fått en betongsockel ditsatt någon gång på 70-talet, uthusen skall renoveras, och sedan börjar väl huset bli klart.


Lite mer info
Takpannor, komplettering och omläggning av tak: Hedenstedt i Trosa
Linfiberisolering: Ekologiska byggvaruhuset, Trosa
Glas i nya fönster: Glasmästare Jims Glas i Järna
Fönsterbågar och karmar: Max Magnusson - Järna Snickerifabrik
Badrumsrenovering och snickeriarbete: Joakim Ekdahl - Snickare Utan Gränser, Gnesta
Begagnat och renoverat handfat med blandare från 1942: VVS-Pro.
Begagnad och renoverad toalettstol från 1937: VVS-Pro.
Linoljefärg: Ottossons och Gysinge (”Kockumsgula” kulören i hall och den grå kulören på foder kan fås via Ottosons Färgmakeri. Uppge ”Mikael Hörnlund” så får du rätt kulör)
Duschvägg: Hafa White
Armatur: Mora Classic
Badrumsdetaljer: Diverse Traderafynd
Kakelugnsmakare: Lars Norrbom, Gnesta
Puts och murarbete på murstocken: Tony Barry Mur och Puts, Mölnbo


Några kostnader
Köpeskilling 1 495 000 kr
Takomläggning 150 000 (inkl hängrännor och stuprör med skarpa vinklar och falsade längder)
Handfat 2 500 kr
Toalettstolar 4 500 kr/styck
Eldosor 50 – 100 kr styck, Tradera
Golvklinkers badrum, 500 kr/kvm, Lhådös Kakel i Enköping
Björkved till uppvärmningen 700 kr/kbm (packad kubik), Saltå by.


Husets historia
Björkhaga byggdes någon gång på 1860-70-talet, oklart när. Man vet att en familj Sköldin hyrde huset som ”lägenhet” från 1870-talets slut fram till slutet av 1880-talet, då de köpte det. Samtidigt styckades tomten av och anlades med grusgång och perennrabatter.
Runt sekelskiftet 18-1900 byggdes trapphus och frontespis på, före det fanns enbart en invändig brant trappa.
Familen Sköldins ägde huset ända fram till 1969, då det köptes av Bilhandlaren Ragnar Gustafsson med fru. Nu inleddes stora förändringar. Plåtfasaden sattes på, fönster byttes ut och några sattes igen, golvlister och socklar togs bort, innerdörrar likaså. Treetex och masonit spikades upp över tapeterna och takens pärlspont. Ändå var familjen nästan aldrig i huset, det stod mest tomt.
I början av 1980-talet bytte huset åter ägare, nu var det familjen Lilja som köpte det. Frun var intresserad av byggnadsvård och ville återställa det, men omständigheter gjorde att det tog mycket tid att det aldrig blev något av planerna. I stället såldes det till en familjen Hammarsjö, som hade stora planer för huset. Han ville stycka av tomten ytterligare och anlägga ett radhusområde nere vid vägen. Kommunen kopplades in, bygglov skaffades och planerna var långt gångna, när han drabbades av en sjukdom som han aldrig riktigt återhämtades sig ifrån. Slutligen såldes huset 2010 till Mikael och Helga, som hoppas bli kvar här hela livet.


Mikaels råd till byggnadsvårdaren
*Använd lokala hantverkare! Ta tid på dig att hitta dem, diskutera och se till att få förtroende för varandra.
*Bestäm en nivå på renoveringen och håll dig till den, oavsett vad som händer. Måste du ta in en hantverkare skall du kunna stå för dina beslut, ”nej, jag vill ha fyrtumsbrädor”, även om han muttrar. Har du bestämt en nivå blir det lättare att stå på dig.
*Var rädd om atmosfären, bygg inte bort den! Lappa och laga hellre än att riva ut. Lagningarna syns inte under färgen sedan.
*Gå inte på vad byggbranschen säger om nya material och produkter. Håll dig till traditionella material och metoder som har fungerat i alla tider. Är egentligen inte krångligare än så.
*Man behöver inte vara fullfjädrad snickare för att renovera ett hus, det kan till och med vara bättre att inte vara det. Risken är kanske annars att man springer runt med kofot och hammare och bryter överallt, bara för att man kan.

Kommentarer

Inger, - Tisdag 29 oktober 2013

Soldat Rymans Stugor

Härlig artikel, den inger hopp till en idag drömmande lägenhetsinnehavare, kanske snart husägare :)

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Annons Pil ner


Spara
Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

 

Annons Pil upp


Just nu 28 objekt