Undvik att själv byta bottenstockar och hela knutkedjor. Att göra en halvsulning av en del av en stock, till exempel under ett fönster, är betydligt lättare.

Den hittills äldsta timmerkonstruktionen i världen har hittats på Svarta havets botten daterad drygt 10 000 år före vår tidräkning.

Man antar att tekniken med liggande timmerhus kom till Skandinavien från östra Europa under slutet av järnåldern (vikingatid). Hustypen var vanlig i Sveriges barrskogsområden ända till slutet av 1800-talet, och spreds till USA:s nordliga stater och Kanada i samband med utvandrarna.

Vilket är då Sveriges äldsta profana timmerhus?

Till för cirka tio år sedan trodde man att det var kyrkhärbret, tiondeboden, söder om Älvdalens kyrka, daterad till år 1285, men det visade sig sedan att tiondeboden i Ingatorp, Småland är från 1229 (+/- 10 år). Ytterligare en timmerbyggnad från förra hälften av 1200-talet, Eldhuset på Zorns gammelgård i Mora, har daterats till 1200-talet (1237).

Vanligaste trädslaget i gamla timmerhus är tall (furu) som ansetts överlägsen gran, speciellt om den vuxit på mager mark. Dessutom är furu mer lättbearbetad med färre kvistar, mer rötbeständig och har en bättre kärna än gran. Gran ruttnar från kärnan och utåt, furu ruttnar utifrån men den terpentinstinna och hårda kärnan gör att skadan kan se värre ut än vad den är. Färsk furu har en röd kärna som skiljer sig utseendemässigt från gran som har ett mer homogent utseende.

Timmerstommen i sig är en seg och hållbar konstruktion som tål rörelser och väderomslag, kan monteras ned och flyttas, och alla stockar i konstruktionen kan bytas ut, men det är framför tre ställen man ska hålla ett extra öga på om man har ett timmerhus:

  1. Stockarna närmast marken, bottensyllarna. De blir ofta utsatta för fukt genom nederbörd och vegetation.
  2. Under fönstren. Bristfälliga konstruktioner eller trasiga fönsterbleck gör att vatten rinner in i konstruktionen.
  3. Knutarna med sitt frilagda ändträ. Skadade stuprännor ökar risken här.

Skadornas omfattning undersöker man enkelt med en täljkniv. Om man trycker in täljkniven i timmerstocken så ska träet ge tillräckligt motstånd så att kniven inte sjunker in. Om man däremot kan trycka in kniven till skaftet i timret, då är det tecken på långt gången röta och stocken behöver bytas. Partiella skador behöver man inte oroa sig. Skadedjur i stocken är ett tecken på nedbrytning och röta. Om skadorna är utmed en hel stock eller om man börjar få sättningar, är det dock läge att byta hela stocken.

Många åtgärder kräver viss specialutrustning och kräver relativt god händighet. Undvik att själv byta bottenstockar och hela knutkedjor. Att göra en halvsulning av en del av en stock, till exempel under ett fönster, är lättare. Ofta lönar det sig att ta hjälp av en timmerman som förstår hela konstruktionen.

Det finns specialsågverk som gör timmer för hus. Kolla efter företag som tillverkar timmerhus, men undvik fyrsidigt blockat timmer för modernt timmerhusbyggande som ger ett för homogent utseende.

 

Så byts bottenstocken
– steg för steg!

Här har en av två rötskadade stockar plockats bort och huset hänger på två domkrafter, en på insidan till höger i bild, och en runt knuten. Golvbjälklaget syns och fyllningen i grunden har grävts ur.

Samtidigt på insidan. Golvbrädan har tagits bort för att man ska kunna gräva ur fyllningen i mull­­­bänken. Efter bottenstocksbytet kan man lägga tillbaka materialet som består av torr sand och lera.

Innan lyftet

Att byta hela stockar innebär att huset måste lyftas för att man ska kunna lirka ut och in stockarna. Först behöver man undersöka hur el, telefon, vatten och avlopp påverkas av ett lyft. Man kan behöva koppla bort ledningar och rör som riskerar att gå sönder när huset lyfts. Går det inte att lyfta huset, måste man undersöka om man kan byta delar av stocken genom att till exempel göra en halvsulning. Undersök golvbjälklagets upphängning i stommen. Följer golvet med när huset lyfts eller ligger det kvar? Om man har mullbänk, det vill säga att fyllningen i golvet består av grus/jord och kalk, kan detta fyllnadsmaterial rinna ut när man lyfter huset. Fönsterbågar/dörrar lyfts av innan lyftet, så att glaset inte går sönder eller att fönstret/dörren skadas.

 

Val av stockar

Man använder de gamla stockarnas mått som utgångspunkt, mäter höjden och tittar på långdragets form. Stockarna växer koniskt och därför läggs stockarna åt vartannat håll i stommen, toppände mot rotände och tvärt om.

Stocken ska vila på långdraget, aldrig ute på knutarna. Dessutom tar man hänsyn till ytterligare två detaljer. Om man köper sågade stockar, så kallat blockat timmer, uppstår en spricka i stocken när den börjar torka. Vanligast är att sprickan uppstår på ena sidan av den sågade ytan. Med fördel placerar man den sprickan in mot huset så slipper man att fukt tränger in. Man ska naturligtvis använda så rakvuxet virke som möjligt men det är i stort sett alltid en böj på stocken. Denna böj ska placeras uppåt så att själva stocken böjs uppåt. Dels gör man det för att huset ser spänstigare ut, dels blir det snyggare när man sågar ut för långdraget och att trycket kommer i stommen och inte i knutarna. Ovansidan av stocken bearbetas med bandkniv eller bandslip till jämn rund form. Sidorna på stocken anpassas genom att skräda sidorna med bilyxan. Man försöker eftersträva en jämn vågrörelse. Skrädning kräver lite övning för att få snyggt och ofta är det ett kännetecken då varje timmerman skräder på sitt personliga sätt.

Lyftet

Med hjälp av två eller flera domkrafter kan man lyfta stommen. Genom att skruva fast stående balkar i stockarna högre upp på väggen kan man sedan lyfta i underkant balkarna med hjälp av domkrafterna och avlasta och få utrymme att kunna lyfta upp bottenstockarna. Domkrafterna är hydrauliska och kan hyras hos företag som hyr ut arbetsmaskiner.

Anpassning av långdrag

När man har fått till ungefärlig längd, ska höjden anpassas. Långdraget är själva rännan på undersidan av stocken. Denna sluter sedan tätt mot stocken under vars ovankant är välvd uppåt. På stockens undersida är det lättare att justera höjden eftersom man lättare kan arbete med en urholkning på undersidan, än en lång välvd synlig yta på ovansidan.

Då är det lättare att inte försöka jobba för mycket med att arbeta med ovansidans välvning, annat än att ta småjusteringar.

Använd dragpassare som hjälpmedel. Man försöker såga så mycket man kan på undersidan av stocken, så man slipper att göra om ovansidans kupning. Måste man justera kupningen, använder man bandkniv, hyvel, elhyvel eller yxa. Med fördel kan man, när man har fått justeringen rätt, såga ut en liten list som gör att det blir en droppnäsa längst ned så att regnvatten inte rinner in i grunden utmed stocken.

Anpassning av knutar

När man har en ganska bra höjd på stocken så måste man börja finjustera mot knuten. För att kunna hantera timret använder man kofot och om man behöver lyfta stockarna mycket, kan man ofta låna en timmersax. Ibland är det svårt att passa in stocken och knuten, kanske är det för trångt. Då får man såga bort knuten tillfälligt, och montera dit den efteråt. Men ofta kan man börja såga ut för det uttag som behövs. Enklast är att man antingen gör en pappmall, eller använder dragpassare och tar det i omgångar.

Isolering

En viktig detalj när man anpassar knuten, är det drevspår som ser ut som en liten triangel i ovankanten och insidan av stocken intill knuten. Det är viktigt att man där lägger lindrev eller mossa då knuten är en dragig del av konstruktionen. Även mellan stockarna lägger man drev, antingen löst tvinnat som man slår in eller färdig matta.

Innan återmontering

Innan stockarna sänks ned, passa på att rensa grunden från betong/cementlagningar. När man har sänkt ned huset, fyll i stället med hydrauliskt kalkbruk eller låt bli och låt konstruktionen andas. Släpp efter domkrafterna försiktigt och se att vikten fördelas på stocken och inte på knuten. Räkna med att tyngden från huset kommer att göra att stockarna sjunker ned ytterligare något efter en tid när stockarna har anpassat sig till varandra och torkat lite.

Lagning av ytskador på stocken

Om man har ytskador som kanske är några centimeter djupa kan man göra en halvsulning. Lagning av ytskador på stocken kan göras genom att ta bort skadat material med motorsåg, yxa och stämjärn. Då behåller man den äldre stocken bakom och anpassar en ny utsida som skruvas, spikas eller dymlas fast.

Lagning av hörn eller knutkedjor

Ofta har hörnet, den så kallade hörnkedjan, skadats av trasiga och läckande stuprör. Viktigt att tänka på då är att om man lagar flera knutar i samma vägg så får man inte kapa timmerstockarna inte får kapas på samma plats på väggen. Bäst är att kapa bort mest längst ned i stommen och gå gradvis närmare knutarna för varje stock som sågas Se bild.. Med fördel kan man montera bort syllstenarna så man får fritt spelrum i underkant. Att dymla ihop stockdelarna är viktigt, både i höjdled och mot befintliga stockar då knuten är viktig ur hållbarhetssynpunkt.

Dymlingar

Dymlingen är en rund trästav som borras ned i varje stock, för att stadga och se till att varje stock inte vrids ur konstruktionen. Att dymla är nödvändigt och antingen köper man en gammal dymlingsborr eller använder en stark borrmaskin. När man bygger en ny timmerstomme, sätts dymlingarna med minst 20 cm mellanrum mellan varje stockvarv. Dymlingen är också lite kortare än de stockar som den ska sitta i. Orsaken är att väggen inte får hänga på dymlingen när stommen torkar och sjunker. Att korta en dymling i befintlig stomme är mycket svårt. Men när man byter stockar i en befintlig stomme, är det inte lika enkelt att sätta vertikala dymlingar

 

Laga skador – olika lösningar

Foto: Gösta Lindvall

Halft i halft horisontellt, vertikalt eller diagonalt

S.k halvsulning använder man när bara den yttre delen är skadad. Man tar bort det som är skadat med motorsåg, yxa och stämjärn ned till friskt timmer. Sedan fäller man in nytt timmer som naglas fast, antingen med dymlingar eller skruvar. Viktigt är att vatten inte får möjlighet att rinna in i konstruktionen.

 

Foto: Gösta Lindvall

Foto: Gösta Lindvall

Byta hela stockar, infästning halvt i halvt

Ibland är det bara den yttre delen av stocken som behöver bytas. Då anpassar man längden efter hur långt skadan är gången, men skarvar aldrig rakt igenom utan låter halva stocken på insidan vara kvar så man kan fästa den nya stocken i. Man använder en kombination av yxa, motorsåg och stämjärn för att få en jämn yta på befintlig stock. Den nya stockhalvan dymlas, spikas eller skruvas. Om man gör det senare kan man försänka skruvar eller spikar och dölja dem med en kort träplugg.

 

Foto: Gösta Lindvall

Blixtskarv

Blixtskarv är en lagning som kan hantera både drag och tryck. Enklast gör man en mall, t.ex i masonit eller kartong som man använder för att passa ihop bitarna. Det blir en del finjustering och till sista injusteringarna använder man en stöthyvel eller fogsvans.

 

Foto: Gösta Lindvall

Not- och fjäderskarv

En not- och fjäderskarv består av två u-formade stockar men en lös ”fjäder” emellan. Fjädern stagar så att stocken inte faller ut. Man behöver komplettera med en dymling som låser så att den påskjutande stocken inte dras ut.

 

Foto: Gösta Lindvall

Foto: Gösta Lindvall

Snedskarvning

Ibland går det inte att lyfta timmerstommen obehindrat. En murstock kan ta emot, el, vatten eller avlopp begränsar höjden som det går att lyfta. Om den övre delen av stocken behöver bytas men nedre delen av stocken är bra, kan man göra en halvsulning med ett snett snitt och dymlingar som håller ihop stockdelarna.

 

Foto: Gösta Lindvall

Lagning av skadad knutskalle

Mer än 250 olika lokala varianter av timmerhusknutar har återfunnits – rektangulära, runda eller mångkantiga stockar. Själva knuten blir lätt utsatt för vatten, skadedjur och vädererosion. Ibland måste knuten bytas fast själva stocken är i bra skick. Man tillverkar då en knut med en tapp som fästs halvt i halvt i den hela stocken.

 

Färskt eller torkat timmer?

Ska man använda färskt eller torkat timmer? Det beror på.Om man vill att knuten ska bli tät föredras torrt trä. För att göra långdraget, den kupiga undersidan ska bli tät mot stocken, föredras färskt timmer som är mjukt och följsamt.

En rimlig kompromiss är att välja ett timmer som är nedtaget på vintern och som fått torka under vår och försommar.Längre upp i konstruktionen ovanför knutarna kan man med fördel använda färskt virke där vikten från stommen är mindre och det behövs större följsamhet för att få en tät konstruktion.

Man ska inte vänta med att barka av stocken, bättre är att göra det direkt vid avverkning om man inte köper blockat timmer från sågverk.

NUVARANDE Guide: Laga timmer
NÄSTA Västerbottensgård med dold teknik